Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inventering - Invintring - Inägor - Inälvor - Inälvsparasiter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
800
Inventering — Inälvsparasiter
Inventering, se Inventarium och
Bokföring.
Invintring, se Biskötsel.
Inägor kallas mark som användes till
åker, äng, tomt eller trädgård. All
annan mark kallas utägor.
Inälvor är gemensam benämning för
alla organ i buk- och brösthålan
(andnings-, blodomlopps-,
fodersmältnings-, köns- och urinorgan).
Inälvsparasiter förekomma oftare hos
djuren än hos människan.
Parasiterna finnas både i buk- och
brösthålans organ. De egentliga
inälvs-parasiterna indelas i plattmaskar
och rundmaskar. Förutom dessa
finnas ytterligare några parasiter.
Plattmaskarna äro antingen
bandmaskar eller sugmaskar. Till
bandmaskarna eller binnikemaskarna,
som leva i tarmen, höra två
släkten. Bandmasken består av ett
antal leder, vilka tillsammans bilda
masken. Hela koloniens leder ha ett
gemensamt huvud, som är försett
med sugskålar, med vilka masken
Bandmaskar.
suger sig fast vid tarmväggen. En
del maskar äro på huvudet
dessutom försedda med hakar, som
utgöra ytterligare häftorgan. Från
huvudet utvecklar sig genom
knoppning nya leder, så att de
längst från huvudet belägna äro
äldst. När de sista lederna mognat,
dvs. innehålla ägg, lossna de från
masken i övrigt och gå ut med
träcken. För att äggen skola kunna
utvecklas till en ny mask måste de
tagas upp av ett annat slags
värddjur än det, varifrån ägget
kommit. När så sker, upplösas äggens
skal av det nya värddjurets
mag-saft, ynglet blir fritt och borrar
sig in i vävnaderna, där det
utvecklar sig till en biåsmask eller
dynt. Denna omvandling är ett
nödvändigt stadium i bandmaskarnas
utveckling. I varje dyntblåsa
utvecklas nu små knoppliknande
bildningar, som bli huvuden för nya
bandmaskar. Dynten kunna ej bli
nya maskar, om de ej förtäras av
något annat djur, i vars tarm den
nya bandmasken kan utveckla sig.
Dyntet till människans
binnikemask finnes t. ex. hos svin. Om
svinkött med dynt förtäres av
människa, utvecklas i hennes tarm den
nya masken. Fiskar äro ibland
värdar för inälvsmask hos människa
och hund. Hos hunden finns många
släkten bandmaskar. En mask kan
ibland förekomma så rikligt, att
passagen i tarmen stoppas till.
Ofta åstadkomma dynten större
rubbningar än maskarna själva.
Dynt till olika bandmaskar hos
hunden finns hos nöt, får, svin,
kaniner osv. Ett dynt slår sig ner
i hjärnan på får och orsakar
nervösa störningar, kringsjuka.
Dyntet till kattens bandmask
förekommer i råttor. Hos får förekommer
ibland en bandmask, som är upp
till 10 m lång. Även hos höns finns
bandmaskar. Hos de större djuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
