- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
841

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakt - Jakthundar - Uppfödning - Jaktvård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jakt

841

der detta på mask. Maskmedel
finnas för olika slag av mask och
då en del ej äro ofarliga bör helst
veterinär tillfrågas. Klåda i
öronen orsakas ofta av begynnande
inflammation, öronen böra då
rengöras och pudras med svavelpulver
på en bomullstuss. Vid
utställningar bedömes hundarnas exteriör.
För varje ras finnes en
vederta

gen, av Kennelklubben godkänd
standard. Jaktprov avse att
bedöma hundarnas jaktegenskaper. De
bedrivas i form av tävlingar.
Dylika anordnas av Svenska
kennelklubben och dess special- och
avels-klubbar. De omfatta numera
nästan alla slag av jaktsätt med
hundar, såväl med stående hundar som
drivande, grytjakt, älgjakt m. m.

JAKTVÅRD

Jaktvården går i främsta rummet
ut på utfodring av det vilda samt
på skyddsanordningar,
efterhål-lande av skadedjur, måttlighet i
beskattningen och i viss
utsträckning även på utplantering av vilt.
Utfodringen är därvid det
viktigaste. Till fodermedel böra helst väljas
sådana, som äro för det avsedda
villebrådet mest begärliga och av
vilka de kunna befaras lida brist.
Fodret bör utläggas i naturlig
miljö och så att villebrådet ej
ut-sättes för angrepp av rovdjur. I
regel bör utfodring ej ske annat
än då behov föreligger. Likväl kan
man genom utfodringen också
behålla sin stam inom markerna eller
draga djuren till viss önskvärd
trakt. Under den tid utfodringen
sker, bör den utföras kontinuerligt,
ej stora mängder på en gång utan
måttliga mängder dagligen eller för
några dagar. För rapphöns och
fasaner användes utrens av säd,
ogräsfrö, krossad majs, ävensom

Rapphönsremis under uppsättning.

sand. Detta utlägges i täta snår,
under risiga granar eller också i
särskilt anordnade remiser,
uppbyggda såsom små tält av
granris eller halm på stomme av
ribbor. Flera utgångar bör finnas, så
att fåglarna kunna undfly fiender.
Man bör vidare tillse att fodret ej
blir översnöat eller dränkt av
vatten. Utfodring av änder bör ej ske
förr än vattnen börja frysa till,
eljest lockas änderna att i onödan
frångå sin naturliga vana att flytta
söderut. Lämplig föda är utrens av
spannmål, som utlägges på
skyddad plats nära de vatten, där
änderna bruka hålla till. För
fältharen är klöverhö ett begärligt
foder. Det kan lämpligen bindas
vid en trädstam på en halv meters
höjd över marken, dock ej i
närheten av fruktträdgård, där dessa
harar kunna göra stor skada.
Hararna gnaga hellre på kvistar,
liggande på marken än på stående
träd. Lämpligt är därför att
emellanåt, särskilt under eftervintern,
lägga ut grenar av fruktträd, t. ex.
från beskärning. Skogsharen är
mycket tacksam för aspbark,
varför några ej för grova aspar böra
fällas, där dessa harar hålla till.
Rådjur kan man utfodra med hö,
som bindes runt en trädstam med
lummig krona som skydd för över-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/0873.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free