Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakt - Jaktlagstiftning - Jakt- och jaktvårdsorganisationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakt
849
ha jaktkort. Sådant löses med
3 kr. per år för jakt inom högst 3
kommuner, 10 kr. för helt län och
25 kr. för hela landet. — Vid jakt
får villebrådet ej tillfogas onödigt
lidande. Har man sårat villebråd
skall man söka uppspåra och döda
det. Jakt efter älg, hjort eller
rådjur får, såvitt djuret ej är sårat,
icke bedrivas nattetid, från en
timme efter solens nedgång till en
timme före dess uppgång. Detta
förbud gäller all jakt i Skåne och på
Gotland. Fångst med sax får ej ske
utan tillstånd, dock med undantag
för säl. Andra fångstredskap, som
kunna döda eller lemlästa djur, få
ej användas. Jakt från
motorfordon eller med hjälp därav är
förbjuden, ävensom från motorbåt.
Jakt vid bloss eller annat lyse är
förbjuden. — Under tiden 1 mars
—20 augusti får hund ej löpa lös
i mark, där villebråd finnes. Dock
får hund användas under denna
tid för jaktvårdsändamål, för
grytjakt och för avelsjakt. — Tillstånd
att fälla visst antal älgar under till
en månad förlängd jakttid kan i
vissa fall medgivas av
länsstyrelsen. Därvid skall dock förhöjd
älgavgift erläggas. Tillstånd kan även
erhållas av länsstyrelsen att fälla
älgar, som göra skada på odlad
mark, s. k. havreälg. Därvid fälld
älg tillfaller kronan. — Under
förbjuden tid får man ej sälja, köpa,
mottaga eller forsla fridlyst djur,
såvida det ej är stämplat av
polisman. — För skador, som
förorsakas av det vilda, kan ersättning i
vissa fall erhållas av statsmedel.
Skador av älg å mindre
brukningsdelar på odlad jord eller i
fruktträdgård ersättes genom
jakt-vårdsfonden. Ansökan ingives till
länsstyrelsen efter syn av två
sakkunniga.
JAKT- OCH JAKTVÅRDSORGANISATIONER
Sedan länge ha
jägaresammanslutningar, såväl lokala som hela riket
omfattande, arbetat för jaktens
och jaktvårdens höjande. Svenska
Jägareförbundet leder sitt ursprung
från 1830, då ett förbund bildades
i syfte bl. a. att inrätta smärre
jaktsällskap i landsorten. Sådana
föreningar anslöto sig i allt större
antal till förbundet, småningom en
för varje län. I samband med 1938
års stora omläggning av
jaktlagstiftningen och införande av
jakt-vårdsavgifter fick förbundet en
fastare, statligt reglerad ställning
och jämförelsevis rikliga
penningmedel för bedrivande av intensivare
verksamhet. Rikskonsulent för
jakten anställdes och i flertalet län
jaktvårdskonsulenter, som
tillhan-dagå jägare och jaktvårdare med
råd och biträde och i övrigt verka
för en förbättrad jaktvård. För-
54 — Nya Lantmannens bok.
bundet utger en tidskrift, Svensk
jakt, som utkommer en gång i
månaden i en upplaga av över 60.000
ex. (1949). Dessutom utgives
broschyrer, jaktfilmer m. m. För
viltundersökningar på vetenskaplig
grund, beträffande livsbetingelser,
sjukdomar, uppfödning m. m.,
finnes anställd en försöksledare. För
utbildande av jaktvårdspersonal
driver förbundet en jaktvårdsskola
vid Öster-Malma i Södermanland.
Till förbundet äro anslutna 25
läns-jaktvårdsföreningar med
sammanlagt ca 110.000 medlemmar, dels
personliga, dels kollektivt
anslutna. Helt utanför denna
sammanslutning står Jägarnas
Riksförbund, som bildades 1938 och har
tagit till uppgift att verka för
viltvård och jakt på bred folklig bas,
understödja krav på jaktmarker
för marklösa jägare och verka för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
