Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordanalys - Jordarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
852
Jordarter
ning och avsättning (sedimenta
-tion) i vatten. Större partiklar
sedimentera snabbare och kunna
därigenom skiljas från de mindre.
— Genom andra fysikaliska
analysmetoder kan man bestämma ett
flertal av jordens egenskaper,
såsom struktur, porositet,
vattenkapacitet, genomsläpplighet,
ka-pillaritet, plasticitet,
hygroskopici-tet m. m., (se dessa ord). —
Genom kemisk analys kan man t. ex.
fastställa totalhalten av jordens
olika växtnäringsämnen. De flesta
av dessa föreligga emellertid till
största delen i så svårlöslig form
att blott en ringa del av dem är
tillgänglig för växterna. Denna
lättlösliga mängd av näringsämnen
försöker man bestämma genom
att utlaka jordprov med vissa
vattenlösningar av något salt eller
någon svag (buff rande) syra.
Många olika sådana
extraktions-vätskor ha prövats för ändamålet.
Mycket god överensstämmelse med
resultat från växtodlings- och
gödslingsförsök ha erhållits med
laktatlösning och
monokloracetat-lösning enl. Egnér, och dessa
ex-traktionsmedel användas numera
allmänt vid de kemiska
kontrollstationerna för bestämning av s. k.
laktat-tal och M-tal. Ur analyserna
beräknar man sedan matjordens
fosfat-värde och kali-värde. Med
ledning av erhållna värden
hänfö-res jorden slutligen till någon viss
behovsklass. Dessa analyser ingå
som led i s. k. markkartering (se
d. o.). När man på grundval av
jordanalys skall vidtaga
gödslings-åtgärder, bör man taga hänsyn
bl. a. till att ett näringsämne
utnyttjas bäst, när dess mängd står
i lämplig balans i förhållande till
andra ämnen. På kalk- och
magne-siafattig jord t. ex. tillgodoses
kalibehovet bäst genom upprepade
mindre kaligivor. En stor engångs-
giva skulle nämligen här leda till
onyttig och dyrbar lyxkonsumtion.
— Under benämningen biologisk
jordanalys sammanfattar man
sådana undersökningsmetoder, som
bestå i försöksodlingar och
gödslingsförsök i små jordprover på
laboratoriet, exempelvis s. k.
Neu-bauer-analys. I vissa metoder
användes som försöksväxt någon
snabbt växande svamp (
Aspergil-lus) eller bakterie (Azotobacter).
Undersökningar av dessa slag äro
betydligt mera tids- och
arbetskrä-vande än den kemiska analysen,
som därför blir billigast. P. E.
Jordarter kallas jordskorpans natur-
liga lösa avlagringar. De bestå dels
av mineralisk substans, dels av
organisk, ofta äro de blandningar av
dessa båda slag. De organogena
jordarterna (se d. o.) ha bildats
genom omvandling av
växtlämningar. Mineraljordarna ha uppstått ur
bergarter genom dessas förvittring.
Under inverkan av luft, vatten, is,
temperaturväxlingar m. m. vittrar
bergens ytlager och ger så
småningom upphov till jordarter, som
antingen stanna kvar, där de
bildats, eller transporteras till andra
vanligen lägre belägna platser. —
I de nordiska länderna sopade
inlandsisen för flera tusen år sedan
bort alla äldre jordarter, men
genom kraftig nötning mot
berggrunden skapade den samtidigt nya
jordarter, som nu täcka större
delen av landet. Under det mäktiga
istäcket söndersmulades och
sammanpackades det krossade
berg-artsmaterialet till ett lager av s. k.
(botten-) morän (pinnmo,
getter-jord), som utmärkes därav, att den
är en osorterad jordart, dvs.
utgö-res av partiklar med mycket
varierande storlek från finaste
lerpar-tiklar till sand, grus och stenar,
vilka oftast äro kantiga. Inom
större delen av vårt land är
berggrun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
