Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordartskännedom - Jordavsöndring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
862
Jorda vsöndring
På sid. 860—861 återges ett
formulär till protokoll, som närmast är
utarbetat för tävlingar i
jordarts-bedömning men som samtidigt ger
en utmärkt översikt över modern
jordartsklassificering. Protokollet
kan mycket väl användas även för
enskilda övningar i
jordartsbedöm-ning (jämför nedan). — För att
få en tydlig bild av jordarten på en
viss plats måste en grop grävas till
det djup, som bedömningen skall
ske. Vid vanlig jordartsbedömning
för växtodling och, vid tävlingar
be-dömes matjorden för sig och alven
(t. ex. 10—20 cm under matjorden)
för sig. Protokollet är uppgjort så,
att vid tävlingar endast de i
förväg numrerade groparnas nummer
behöver skrivas. Då en jordart
be-dömes till morän, t. ex. moränmo,
moränmellanlera el. dyl., skrives
dock Mä efter siffran; åtminstone
bör detta tillämpas vid mera
avancerade tävlingar. De tävlande
skriva på de övre raderna (T-raderna)
för respektive jordarter, och vid
uträkningen av resultatet inskrives
nämndens gropnummersiffror på
de undre raderna (N-raderna) för
respektive jordarter. Lämpligast är
att först bedöma alven, och
därefter uppsöker man i vänstra
kolumnen på protokollet, uppifrån
och nedåt, den jordart som passar
bäst in med gropens alv, och
sedan följer man översta raden
(T-raden) åt höger och inskriver
vederbörande gropnummer i någon
av kolumnerna för alven. (För
alven finnas 5 kolumner för att flera
gropnummer med lika alv skall
kunna noteras). Sedan al ven är
färdigbedömd och protokollförd
bedömes jordarten i matjorden,
vilken ofta är ett steg grövre eller
finare än i alven (se föregående
avdelning ”Praktisk
jordartsindel-ning”). Sedan den tävlande
bestämt, vilken jordart som ingår i
matjorden och dennas mullhalt,
uppsökes vederbörande
jordarts-namn i protokollets vänstra kolumn
”Jordarter” och därefter följes
översta raden (T-raden) för
jordarten i fråga till höger, till dess
T-raden skär kolumnen för
ifrågavarande mullhalt, och där inskrives
gropens nummer. För att kunna
notera flera gropnummer för
samma jordart och mullhalt ha
respektive mullhaltskolumner uppdelats i
två kolumner för de icke så
allmänt förekommande och tre
kolumner för de mera allmänt
förekommande mullhaltsgrupperna,
och mera ensartad jord bör icke
förekomma i en tävling. Till
gytt-jejordarna bör endast föras sådana
jordar som man i fält tydligt kan
se innehålla gyttjesubstans. De
mi-neralblandade mulljordarna
indelas-efter mineralinblandningens
beskaffenhet i ”sandig”, ”moig el.
mjälig” osv. T. o. m. de sand- eller
lerkörda torvjordarna ha fått sin
särskilda ruta. Humusjordarna,
med över 40 % organiskt material
i matjorden, införas nedtill i
kolumnen längst till höger på den rad
— gyttja, kärrtorv, mosstorv —
som passar bäst. Om protokollet
användes för enskilda övningar i
jordartsbedömning, åsättes varje
bedömningsplats ett nummer i
löpande följd som man går fram i
terrängen, och på en kartskiss
eller i en anteckningsbok (gärna
båda delarna) anges, var
respektive bedömningsplatser äro
belägna. Även vid dessa
bedömningsöv-ningar skola matjord och alv
bedömas var för sig och
bedömnings-platsens nummer anges på båda
ställena i protokollet. Då det inte
är fråga om tävling, kunna både
T- och N-raderna utnyttjas, varför
ett protokoll räcker till ett mycket
stort antal bedömningsplatser. N.
Jordavsöndring, se Jorddelning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
