Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbrukets Upplysningsnämnd - Jordbruksbefolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J ordbruksbef olkning
877
skaps- och pressmäns resor i
landet. — Radion utnyttjas för
föredrag i lantbruks- och
trädgårdsfrå-gor, varvid nämnden är
representerad i den kommitté, som
utarbetar programförslagen och
medverkar vid planläggningen av
programpunkter rörande
jordbruks-och trädgårdsfrågor. — Film.
Genom sin expertis i jordbruks- och
trädgårdsfrågor utövar nämnden
en förslagsställande, rådgivande
och i viss mån även granskande
verksamhet ifråga om hithörande
filmproduktion, och i detta syfte
har inletts ett närmare
samarbete främst med Skogs- och
Lantbruksfilm (se d. o.).
Nämnden verkar dessutom även för
inspelning i ökad utsträckning av
journalfilmer, särskilt sådana om
forsknings- och
försöksverksamheten eller rörande andra aktuella
och nyhetsbetonade frågor om
jordbruk och trädgårdsodling. En
annan viktig uppgift är vidare att
vidga basen för filmens
användning genom att bl. a. intressera de
stora folkbildningsorganisationerna
att i större utsträckning visa
jordbruks- och trädgårdsfilmer. R. H.
Jordbruksbefolkning. I den officiella
statistiken delas vårt lands
befolkning upp i grupper alltefter det
yrke där vederbörande finner sin
utkomst. Ända fram till mitten av
1930-talet har gruppen ”jordbruk
med binäringar” varit den största.
Förutom idkare av jordbruk och
boskapsskötsel räknas till denna
grupp även fiskare och skogsfolk.
Även familjemedlemmar som icke
deltaga i arbetet äro medräknade.
När vår befolkningsstatistik
började år 1750 livnärde sig omkring
80 % av landets befolkning på
dessa yrken. Den sammanlagda
folkmängden var vid denna tid endast
1,78 miljoner personer. Sedan dess
har både jordbruksbefolkningen
och hela antalet innebyggare i
Sverige ökats i hög grad. År 1890
nådde jordbruksbefolkningen sitt
största omfång, eller 2,37 milj,
personer. De andra
befolkningsgrupperna hade emellertid ökats än
starkare så att
jordbruksbefolkningen då endast utgjorde 49,6 %
av hela befolkningen. Sedan dess
har både antalet personer och
procent-siffran för jordbruket sjunkit.
År 1940 skulle
jordbruksbefolkningen endast ha utgjort 1,85 milj,
eller 29,0 %. Redan 1936 hade
denna yrkesgrupp upphört att vara
landets största. Gruppen ”industri
och hantverk” som var störst
omfattade år 1940 33,1 % av hela
folkmängden. —
Jordbruksbefolkningens tillbakagång har beklagats
i samband med bristen på arbetare
i jordbruket.
Minskningen av
jordbruksbefolkningens antal har varit både
nödvändig och nyttig.
Redan nu måste vi dock sträva
efter att hejda flykten från
landsbygden. Om denna går alltför långt
kommer samhället att lida obotlig
skada. — En tungt vägande orsak
till att människor lämnat
jordbruket har varit de låga lönerna där.
Flykten från jordbruket lär icke
heller kunna stoppas förrän denna
näringsgren förmår betala samma
löner som stadsnäringarna. Det
enklaste sättet att skapa möjlighet
till jämvikt kan synas vara att
endast höja priserna på jordbrukets
alster. Denna väg är dock endast
till en ringa del framkomlig, dels
därför att höjda pris kan leda
till en pristryckande ökning av
produktionen, dels därför att de
folkgrupper som ej leva av jordbruket
sätta sig emot större
prisstegringar. Att stegra jordbrukets
inkoms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
