Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbrukskredit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbrukskredit 881
mål kan t. ex. vara att inköpa en
jordbruksfastighet, att bekosta en
byggnad eller dylikt. Allt detta
avser affärer på längre sikt, varför
sådan kredit brukar kallas fast
kredit. Utgifter för arbetslöner
samt inköp av inventarier eller
driftsförnödenheter av kortare
varaktighet däremot bestridas med
hjälp av driftskredit. Då
säkerheten för lånet utgöres av panträtt
(hypotek) i fastighet, inventarier
eller dylikt talar man om
realkre-dit. Då låntagarens eller hans
borgensmäns personliga
betalningsförmåga är den enda säkerhet, som
bjudes för lånet talar man om
personalkredit. — Bland jordbrukets
olika former av realkredit märkas
framförallt den primära och den
sekundära fastighetskrediten mot
inteckning samt lån mot
inventa-riehypotek. — Ju större del av
fastighetsvärdet som ett
inteckningslån motsvarar desto sämre blir den
säkerhet som ligger bakom lånet.
Detta har till följd att högre
belägna inteckningar vanligen belastas
med högre ränta. För den primära
fastighetskrediten upp till ett
värde av 50—60 % av fastighetens
taxeringsvärde har jordbrukaren i
första hand att vända sig till
hypo-teksföreningarna. Dessa lämna mot
hypotek i form av botteninteckning
ut lån som svara mot 60 % av en
jordegendoms godkända
belånings-värde. De av hypoteksföreningarna
utlämnade lånen äro för det mesta
långfristiga amorteringslån med en
löptid på mellan 30 och 60 år.
Räntan har under vissa tider varit så
låg som 3 %. Förutom ränta måste
låntagarna årligen betala en
mindre amortering samt i de flesta
hypoteksföreningarna ett
förvaltnings bidrag på 0,25 %. Långivaren
kan ej säga upp dessa lån för så
vitt låntagaren sköter sina
åligganden. Den senare får däremot
säga upp lånet efter 10 år. För att
bereda jordbrukarna större
möjligheter än förut att få billig
fastig-hetskredit mot inteckning
inrättades år 1935 statens
sekundärlånefond för jordbrukare. Ur denna
beviljas lån upp till 75 % av det
fastställda belåningsvärdet. Som
förmedlare av sekundärlånen
tjänstgöra samtliga hypoteksföreningar
och centralkassor för
jordbrukskredit samt en del sparbanker.
Ränta å sekundärlånen utgår med
4 proc. Vid lånets beviljande
fastställes en viss amorteringstid.
—-Kredit mot inteckning i
jordbruksfastighet eller mot
inventariehypo-tek kan för övrigt erhållas genom
jordbrukskassor, sparbanker,
affärsbanker och privatpersoner. —
Då en jordbrukare vill utföra en
nybyggnad eller grundförbättring
eller liknande anläggning måste
han vanligen räkna med en lång
amorteringstid för denna.
Kapitalbehovet tillfredsställes då bäst
genom långfristiga lån mot
realsäkerhet. Låntagaren känner i så fall
för lång tid framåt de villkor efter
vilka han får förfoga över
pengarna och kan inrätta sig därefter.
Jordbrukets behov av driftskredit
har i stor utsträckning
tillfredsställts genom sparbanker och
genom att jordbrukarna gått i borgen
för varandra. Belåning av spannmål
erbjuder en billig form av
driftskredit. En i jordbruket vanlig men
mindre tilltalande form av kredit
är varukrediten. Denna innebär att
vanligen 3—6 månaders kredit
utverkas vid köp av olika
driftsförnödenheter. Säljaren måste vid
detta slag av affärer hålla sig
skadeslös för ränteförlust och risk.
Detta sker genom att prisen sättas
desto högre. — Behovet av
driftskredit växlar avsevärt under årets
lopp. På hösten när en stor del av
skörden kunnat säljas och pengar
56 — Nya Lantmannens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
