Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbrukspremiering - Jordbruksreformen av år 1947
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbruksreformen
883
Av medlemmarna i denna skall en
vara konsulent, anställd i
sällskapets tjänst. — De premierade
gårdarna få ha högst 15 hektar odlad
jord. Innehavaren skall
huvudsakligen försörja sig på sitt jordbruk.
Den som önskar bli föremål för
premiering skall anmäla detta
varefter gården besiktigas någon gång
under tiden juni—september. Vid
premieringen utdelas första, andra
eller tredje pris. Samma jordbruk
får ej premieras oftare än vart
tredje år. En gård som premierats
tidigare får vid ny premiering icke
tilldelas lägre pris än vid
föregående tillfälle. För att högre pris
skall kunna utdelas måste
jordbruket verkligen ha förbättrats. Ju
längre tid gården innehafts desto
högre pris står att vinna. För att
få tredje pris fordras sålunda att
jordbrukaren haft sitt jordbruk i
minst 3 år. För andra pris fordras
minst 5 år och för första pris minst
7 år. För första pris kräves
dessutom att viss bokföring för gården
förts under de tre sista åren. Sex
år efter det att en jordbrukare fått
första pris kan han få hederspris
för samma gård. Av statsmedel
utgår 300 kr. till hederspris, 150 kr.
till första pris, 110 kr. till andra
pris och 70 kr. till tredje pris. Vid
premieringen skall nämnden taga
hänsyn till alla sidor av
jordbrukets skötsel och
utvecklingsmöjligheter, till bokföring och det
ekonomiska resultatet samt
husmoderns arbete. — Närmare
bestämmelser om
premieringsverksamhe-ten återfinnes i Sv. förf.-saml. nr
462 och 463 av år 1938. Rbg.
Jordbruksreformen av år 1947. Efter
omfattande förarbeten av en kungl.
kommitté (efter antalet ledamöter
ofta kallad 27-mannakommittén),
fattade 1947 års riksdag en del
mycket vittsyftande beslut
rörande planerna för det svenska
jord
brukets framtid. Målet för dessa
planer kan sägas vara att skapa
förutsättningar för att
jordbruksbefolkningens levnadsstandard kan
lyftas upp i jämnhöjd med
levnadsstandarden inom andra jämförbara
yrkesgrupper.
Jämställdhet mellan
jordbrukets folk och övriga
befolkningsgrupper vill man försöka
nå medelst åtgärder av två
olika slag, nämligen genom
rationalisering av jordbruket,
varigenom produktionskostnaderna
sänkas, samt genom reglering
av priserna på
jordbruksprodukter.
Statsmakternas sätt att se på hela
frågan kan sammanfattas så att
man av jordbruket fordrar
genomförandet av en viss rationalisering
men att man å andra sidan vill
tillförsäkra jordbruksbefolkningen en
skälig levnadsstandard i samma
mån som denna rationalisering
genomföres. Hur högt prisnivån bör
sättas sammanhänger mycket nära
med storleken av den
produktion som önskas. Sättes prisnivån
låg minskas den enskilda
jordbrukarens benägenhet att åstadkomma
en stor produktion, varjämte
sämre gårdar sannolikt måste överges
och jorden planteras med skog. En
högre prisnivå uppmuntrar
produktionen och medför att något sämre
jordar alltjämt kunna hållas under
bruk. För jordbrukspolitiken är
det en vansklig uppgift att avgöra
hur stor produktion som skall
eftersträvas. Än vanskligare är
givetvis att fastställa den prisnivå som
erfordras för att framlocka en
produktion av just den tänkta
storleken. Inom jordbrukskommittén
rådde viss oenighet i dessa
spörsmål. Riksdagen låste förtänksamt
nog icke fast sig vid någon
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
