Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordgubbar - Jordgubbskvalstret - Jordgubbsnematoden - Jordgubbsvecklaren - Jordgubbsviveln - Jordgubbsålen - Jordloppor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordgubbskvalstret — Jordloppor
895
jord och med riklig vattentillgång
lämnar det bästa
skörderesultatet. En synnerligen fin och i andra
hänseenden förträfflig sort är den
jämförelsevis nya sorten
South-land. Denna sort utbildar icke
funktionsdugligt pollen och måste
därför planteras samman med
någon annan sort. Andra
odlingsvär-da sorter äro Bedford Champion,
mycket storfruktig, och Deutsch
Evern, den tidigaste av alla sorter,
m. fl. Bevattning av jordgubbar
betalar sig bra. Den börjas då
blomningen avslutats. Ca 30 mm
vatten pr vecka är lämplig mängd.
— Jordgubbar massodlas
fältmässigt i Skåne, framförallt i
Hälsing-borgstrakten. Storodlingar
förekomma på flera platser i landet och
nya centra uppstå allt längre
norrut. Storstäderna äro stora
avnämare för direktförbrukning,
konservfabrikerna tillvarataga för
varje år allt större kvantiteter. —
Månadssmultron, vilka äro större
än skogssmultronen, men en aning
underlägsna dessa i smaken, odlas
på samma sätt som jordgubbar
men sättas betydligt tätare än
dessa såväl mellan raderna som i
raden. Omkring 30 cm anses som ett
lagom avstånd. Månadssmultronen,
varav flera sorter givas,
fortplantas lätt genom frösådd. G. L—d.
Jordgubbskvalstret, se Vitaxkvalster.
Jordgubbsnematoden, detsamma som
smultronnematoden, se
Trådmaskar.
Jordgubbsvecklaren, se Vecklare.
Jordgubbsviveln, se
Hallonblomvi-veln.
Jordgubbsålen, detsamma som
smultronnematoden, se Trådmaskar.
Jordloppor, små, blanka, hoppande
bladbaggar, bland vilka många,
särskilt de randiga arterna äro
svåra skadedjur. Dessa äro
blå-eller grönglänsande och ha ett gult
längsband på var täckvinge. Till
Från vänster:’ betjordloppan, vågrandiga
jordloppan och randiga jordloppan.
Raps j ordloppan.
dem höra den ej fullt 2 mm långa
kornjordloppan, vars gula band äro
starkt urnupna framtill på utsidan,
och som huvudsakligen angriper
sädesslag, främst korn, den drygt
2 mm långa vågrandiga jordloppan,
vars gula band äro inåtkrökta i
ändarna och på utsidan starkt
inbuktade, samt den omkring 3 mm
långa randiga jordloppan, vars gula
band äro jämnbreda och nästan
raka. De båda sistnämnda, som
förekomma ända upp i södra
Norrland, angripa framför allt
rotfrukterna och kunna på ett par dagar
fullständigt förstöra de spirande
plantorna. De övervintra som
full-bildade på marken bland gräs,
mossa o. dyl. Bland de enfärgade
arterna är rapsjordloppan den
viktigaste. Den är blåglänsande, har
gulbruna ben och blir över 4 mm
lång. Dess larver leva inuti stjälkar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
