Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordränta - Jordrök - Jordskelett - Jordslagning - Jordstyckning - Jordtal - Jordtistel - Jordtrötthet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
902
Jordrök — Jordtrötthet
dels alla driftskostnader i form av
mänskligt arbete, varuförbrukning
och amortering och underhåll av
kapitalföremålen, dels
räntean-språk från dessa. — Den nu
allmänt omfattade teorin om
jordräntans uppkomst har framförallt
utformats av en engelsk
nationalekonom vid namn Ricardo. Teorin har
i kort sammanfattning ungefär
följande innehåll. — Av den
tillgängliga jordbruksjorden tages så
mycket i anspråk att människornas
behov av jordbruksprodukter kan
tillfredsställas. Jorden är emellertid
av skiftande beskaffenhet. En del
ger rikare skördar eller har ett ur
avsättningssynpunkt bättre läge.
Detta gör att sammanlagda
produktvärdet per hektar där blir
större än eljest. Samtidigt härmed
blir också jordräntan större ty
driftskostnaderna och
ränteansprå-ken på kapitalet bruka ej stiga lika
snabbt som avkastningen. Från
den med hänsyn till bördighet eller
läge sämsta delen av den jord som
tagits i anspråk skulle icke någon
jordränta alls vara att vänta. Hela
avkastningen från denna slukas
nämligen av driftskostnader och
ränteanspråk på driftskapitalet.
Genom tekniska framsteg som öka
produktionen eller genom
transportmedel, som underlätta
avsättningen kan jordräntan ökas för
vissa jordar. — En nordamerikan
vid namn Henry George har givit
upphov till georgismen, en
me-ningsriktning inom
nationalekonomin, som påyrkar att all jordränta
skall tillhöra staten. Rbg.
Jordrök (Pumåria officinalis) är ett
ettårigt ogräs, vanligt i vårsådda
grödor. Den är i allmänhet
låg-vuxen, 10—20 cm, med små röda
läppformade blommor i klasar.
Bekämpas i sädesgrödor genom
ogräs-harvning och i viss mån genom
be-stoftning med kalkkväve. Av be-
sprutningsmedel äro
nitrokresolpre-parat mest effektiva (men också
mest riskfyllda för grödan). A. Å.
Jordskelett kallas stundom den
mine-raliska andel av jorden, som ger
stadga även i vattendränkt
tillstånd. Detta skelett sammansättes
av partiklar, som äro synliga för
blotta ögat och så stora, att de ej
kunna hållas uppslammade i
stillastående vatten. De utgöras alltså
av sten, grus, sand och mo. P. E.
Jordslagning. Man använder
jordslagning av åtskilliga växter, som ej
omedelbart kunna planteras på
blivande växtplats. Man jordslår även
vissa växter för att skydda dem
mot frost. I källare jordslås under
vintern selleri, purjolök m. fl. i
sand för att hindra dem att torka.
KIK.
Jordstyckning, se Jorddelning.
Jordtal, se Mantal.
Jordtistel, (Cirsium acaule), av de
korgblomstriga växternas familj
(Compositae), är en flerårig ört
med kraftig pålrot och en på
marken utbredd rosett av mörkgröna,
taggiga blad. De ganska stora
blomkorgarna med sina
purpurröda blommor sitta som regel
oskaftade i rosetten (skaftade
former förekomma). Jordtisteln växer
på torra ängsbackar och
betesmarker. Den är tämligen allmän i
sydligaste Sverige men blir norrut
sällsyntare. D. L.
Jordtrötthet. En kulturväxt, som ofta
återkommer på samma fält, synes
ej trivas, även om gödsling och
skötsel i övrigt är riktig. Detta är
mest framträdande för t. ex.
klöver, lin, korn och rotfrukter men
mindre märkbart i fråga om t. ex.
råg och potatis. Den gemensamma
termen är jordtrötthet, men allt
efter den växt det gäller talar man
också om klövertrötthet,
lintrötthet osv. Orsaken är ibland en
uppförökning av sjukdomar och
skade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
