- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
907

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jälla lantmannaskola - Jämthund - Järn - Järnbakterier - Järnbrist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jämthund — Järnbrist

907

hagmark. Skoljordbruket har fri
växtföljd. Till avsalu odlas
framför allt vete och ärter, till
förädling via mjölkkorna bl. a.
rotfrukter och luzern. Av den senare
be-redes bl. a. AIV-foder. På grund
av närheten till
Lantbrukshögsko-lan har försöksverksamheten
begränsats till ett par gödslings- och
ett par sortförsök årligen.
Därigenom kan skoljordbrukets
verksamhet inriktas på att lämna bästa
möjliga ekonomiska resultat, en
inte minst ur
undervisningssyn-punkt betydelsefull målsättning.

Jämthund, gråhund, se Jakt,
jakthundar.

Järn. Sedan ett hundratal år är
järnet känt som ett av de element,
växterna oundgängligen behöva.
Vid brist härpå blir
klorofyllbildningen bristfällig, s. k. kloros
uppstår. Järnet är visserligen icke
någon beståndsdel i det gröna
klorofyllet, men för det
reaktionsför-lopp som leder till klorofyllets
bildning är närvaro av järn
nödvändig. Vanligtvis är det samma
egenskaper hos en jord som gör
den mindre gynnsam både för
manganets och järnets upptagande.
Kalkrikedom i jorden försvårar
upptagningen av järn och även
transporten och hushållningen med
detta näringsämne. Till fördel för
vegetationens upptagning av järn
är vältning samt gödsling med
fysiologiskt sura gödselmedel såsom
ammonsulfat samt tillförsel av
stallgödsel. Skulle järnbrist
uppträda på växande gröda kan denna
besprutas med 0,1—0,2 procentig
vattenlösning av järnsulfat. G. S.

Järnbakterier tillhöra de s. k.
trådbakterierna, som utgöras av en rad
enskilda celler inneslutna i en
gemensam skida. De förekomma i
järn- och manganhaltiga vatten och
i våt jord samt äro autotrofa (se
Bakterier). Ferrosalter (liksom

En järnbakterie i stark förstoring.

motsvarande mangansalter)
oxideras av järnbakterier till
hydroxi-der, som upplagras i
järnbakteriernas skida, vilken hos åtskilliga
arter består av enbart hydroxid.
Härav färgas järnbakterierna
brungula. Dikesrör, vattenledningsrör
o. dyl. kunna tillstoppas av dessa
järn- och mangananhopningar.
Sjö-och myrmalm ha samma ursprung.
Så småningom antaga nämligen de
geléartade massorna kristallinisk
struktur och avsättas som amorfa,
slaggartade massor på botten av
sjöar samt i moss- och myrjordar.

• C.B—l.

Järnbrist, förekommer någon gång
hos husdjuren, framför allt hos
smågrisar, vilka härigenom få
blodbrist och diarré. Smågrisar
behandlas genom att de beredas tillträde
till ett litet rum intill svinboxen,
dit man ställer en ho med grus,
vilket fuktas med en lösning av
25 g järnsulfat på 1 liter vatten.

Järntillskott bör ges grisarna
redan första levnadsveckan.

Symptomen på järnbrist bruka ej
ses förrän grisarna äro 3 veckor,
men då är det för sent att
behandla. Det tar nämligen ungefär 14
dagar, innan grisarna kunna
utnyttja tillfört järn. Lämpligt är att
lägga in jordtorvor, som med
begärlighet bruka anammas. Järnet
ingår som nödvändig beståndsdel i
kroppen. Det är framför allt de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/0945.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free