Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalkonskötsel - Kalkpudrett - Kalksalpeter - Kalkskyende - Kalksten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
920
Kalkpudrett — Kalksten
nära sig på spillsäd och insekter
på fälten.
På förvintern ställas
slaktkalkonerna på gödning.
Gödningen av kalkoner lyckas bäst
om djuren ha möjlighet att få
behålla sina levnadsvanor och
ut-fodras med mjöl och spannmål
ut-rört med skum- eller kärnmjölk. I
blandningen kan åtminstone under
den första tiden ingå ca 20 %
kokt, söndermosad potatis.
Slakten sker på samma sätt som
hönsslakt. Fjädern avplockas torr,
varefter djurkroppen svedes, bindes
upp och nedkyles. Kalkonkött är
en stor läckerhet och betingar högt
pris. — De raser, som förekomma i
vårt land, äro Broncekalkon
(se färgplansch vid artikeln
Fjäderfäskötsel i band I) som
härstammar från den mexikanska vilda
kalkonen. Fullvuxen har tuppen
en vikt av 14—16 och hönorna
7—9 kg. Tuppen är kraftigt byggd
med högt buren kropp, ben och
näbb mörka, fjäder mörk med
bronsteckning, vingpennor
försedda med vita tvärränder. Rasen är
lättgödd och har prima kött. —
Holländsk vit kalkon är
en vit varietet av Broncekalkonen,
men är mindre än denna med
medelstor kropp och fin konstitution.
Näbb- och benfärg vit-rödaktig,
fjäderbeklädnad vit. Den lämnar
en förstklassig slaktprodukt och
är lättare att uppföda, då den ej
kräver så stort utrymme som
Broncekalkonen. Hönorna av båda
dessa raser lägga 30—40 ägg per
år och ruva gärna. KIK.
Kalkpudrett, se Latrin.
Kalksalpeter består till största delen
av kalciumnitrat, (CaNOs)2, och
framställes genom att kalksten
löses i salpetersyra. I denna
lös
ning inblandas upp till 5 %
ammo-niumnitrat, HiN NO3. Kvävehalten
uppgår till 15,5 %, varav 14,6 %
är salpeterkväve. Kalksalpetern
som består av nagelliknande vita
korn innehåller även 28 % kalk
(CaO) och förskjuter
markreaktionen något i basisk riktning. Denna
salpeter är synnerligen
hygrosko-pisk och suger till sig fuktighet ur
luften även vid relativt torr
väderlek. När det tagit upp något över
10 % fuktighet kan den flyta
sönder. Kalksalpetern är lättlöslig i
vatten (se Kvävegödselmedel).
G. S.
Kalkskyende och kalkälskande
växter. En del kulturväxter och ogräs
visa sig icke kunna fördraga hög
kalkhalt i jorden medan andra
fordra relativt mycket kalk för
sin trivsel. Kalkhalten inverkar på
jordens reaktion så att ökad
kalkhalt minskar surhetsgraden eller
rent av medför neutral eller
alkalisk reaktion. Det förhåller sig
därför i allmänhet så, att de s. k.
kalkskyende växterna föredraga
tämligen starkt sur jordreaktion,
medan de kalkälskande trivas
bäst på jord som är svagt sur,
neutral eller alkalisk. Av i vårt
land odlade växter äro betor och
luzern starkt kalkälskande men
även vete och korn ha stora krav
i detta hänseende. Råg, lupin och
potatis äro kalkskyende
kulturväxter. Bland ogräsen äro t. ex.
hästhov, maskros och åkerkål
kalkälskande medan rödsyra,
åkersper-gel och styvmorsviol äro
kalkskyende. KIK.
Kalksten är gemensamt namn för en
grupp bergarter, som
huvudsakligen bestå av kalciumkarbonat
(kolsyrad kalk) i form av mineralet
kalkspat (kalcit). Kalksten fräser
starkt för syror och repas lätt av
kniv. Om kalkstenen är ren, är dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
