Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalkylering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
924
Kalkylering
som på fri hand uppskattas.
Detta tillvägagångssätt kan vara
direkt vilseledande beträffande
växtodlingen och skänker å
andra sidan ingen närmare klarhet
åt djurskötselns ekonomi. Det är
tydligt att ett högre eller lägre
värde på grovfodret i icke ringa
grad kan påverka växtodlingens
ekonomiska resultat. Högt pris och
god lönsamhet lockar till
ekonomiska uppoffringar vid försöken
att stegra skördarna, medan man i
motsatt fall blir benägen att spara
på kostnaderna.
När det gäller att avgöra huru
långt strävandena att stegra
foder skör den skola drivas bör
icke ett uppskattat värde per kg
eller per foderenhet av fodret
få bli avgörande utan endast
detta foders verkliga värde,
dvs. dess förädlingsvärde (se
Värde).
Vid jämförelse olika gårdar
emellan av djurskötselns ekonomiska
resultat finnes ej något bättre
jämförelsetal än grovfodrets
förädlingsvärde. Hade det i det nu tänkta
sambandet varit möjligt att göra
en riktig
produktionskostnadskal-kyl för grovfodret skulle växt-
odlingens ekonomi blivit ganska väl
belyst men om denna beräknade
kostnad debiterats djurskötseln
hade kanske den senares
lönsamhet mera blivit bestämd av
växtodlingens effektivitet än av hur
djurskötseln själv fyllde sin uppgift att
förädla fodret. Det anförda
understryker en viktig regel som i
möjligaste mån borde iakttagas vid all
kalkylering i jordbruket,
nämligen att företaget bör betraktas
som en enhet. Endast i
undantagsfall är det möjligt att gripa ut en
enda detalj för att behandla denna
som fristående företeelse.
Lämpligast är i de flesta fall att lägga
upp kalkylen i form av en
fullständig hushållningsplan. —
Första åtgärden vid upprättande av
en sådan plan är att bestämma
åkerjordens användning samt med
ledning av föreliggande uppgifter
om hektarskörden etc. beräkna
totalskörd, utsädesförbrukning och
den behållna skördens storlek.
Exempel på en sådan beräkning
visas i tab. 1 beträffande en
mellansvensk gård om 35 ha
jordbruks jord (se d. o.) varav 7 ha
betesmark. Skörden från
slåtter-vallen har upptagits till den mängd
som återstår sedan erforderlig
areal tagits undan för odling av
Tabell 1. Arealanvändning, skörd och utsädesbehov.
Behållen
Skifte Gröda Ha Skörd pr ha Tota Iskörd Utsäde, dt skörd
I / Helträda 2.0
(Ärter 2.0 20 dt 40 dt 5.0 35 dt
II Höstvete 4.0 30 dt 120 dt 8.0 112 dt
III /Foderrotfrukter 2.5 5.000 fe 12.500 fe 0.3 12.500 fe
| Potatis 1.5 160 dt 240 dt 30.0 210 dt
IV Havre 4.0 26 dt 104 dt 7.5 96.5 dt
V VI Slåttervall Slåttervall 4.0/ 4.0/ 2.200 fe 17.600 fe 17.600 fe
VII Havre 4.0 24 dt 96 dt 7.5 88.5 dt
Betesvall 7.0 2.500 fe 17.500 fe 17.500 fe
Höstsädeshalm 3.600 fe 3.600 fe
Vårsädeshalm 7.200 fe 7.200 fe
35.0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
