Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalkylering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
926
Kalkylering
För nötkreaturen disponibelt grovfoder.
Vallfoder (hö och bete) Rotfrukter Havre och ärthalm Vetehalm
Skörd, fe 35.100 12.500 7.800 3.600
Till hästar, fe 1.600 200 300 300
Äterstår till nötkreaturen, fe 33.500 12.300 6.900 3.300
något särskilt tjurfoder ej behöver
tagas med i beräkningen skulle
hela besättningens årliga
foderbehov bli
18X2.700=48.600
3.6X3.500=12.600
S:a=61.200 fe
Betesvallen skulle enligt tabell 1
lämna 17.500 fe per år. Av
slåtter-vallens 17.600 fe kan ungefär %
eller 4.500 fe uppskattas utgöras
av återväxt som betas av. Av
betesfoder skulle då på gården
finnas 22.000 fe. Sedan hästarna fått
400 fe härav återstå 21.600 fe till
nötkreaturen. Detta innebär att
61.200—21.600 — 39.600 fe måste
utfodras på stall. Till
stallfodring-en, som i medeltal kan räknas böra
innehålla 110 gram smältbar
äggvita och 1,6 kg torrsubstans per
fe, tages i första hand återstående
mängder hö och rotfrukter i
anspråk. Härtill lägges lämplig
mängd skummjölk för
påläggskal-var (ca 1.200 kg per kalvfärdig
kviga). Den brist som härefter
återstår i fodertilldelningen utfylles
med vårsädeshalm, havregröpe och
oljekaksblandning i sådana
proportioner att de uppställda kraven på
äggviteinnehåll och
torrsubstans-halt bli tillfredsställda. Halm-,
gröpe- och oljekaksgivornas
lämpliga storlek kan man ungefärligt
pröva sig fram till. (Den i
matematik mera kunnige löser problemet
bekvämast och mest exakt genom
en ekvation med tre obekanta).
För att en på detta sätt
sammansatt årsfoderstat skall hålla streck
fordras att ett någorlunda stort
antal fodermedel ingår i
densamma. I annat fall blir det ej möjligt
att i detalj kunna efterkomma de
enskilda djurens högst växlande
krav på utfodringen. Tabell 3
redogör för nötkreaturens
stallutfodring på den här tänkta gården.
Tabell 3.
Nötkreaturens stallutfodring.
Fe Kg
Hö 11.900
Foderrotfrukter 12.300
Skummjölk 500 4.300-
Halm 7.500
Havregröpe 2.500 3.000
Oljekaksblandning 4.900 4.400’
S:a 39.600
Sedan även antalet husdjur blivit
bestämt är det möjligt att beräkna
behovet av mänskligt arbete.
Härvid går man tillväga på samma
sätt som vid beräkningen av det
erforderliga antalet hästtimmar.
Med de arealer och det antal djur
som härovan tänkts skulle
normalbehovet av mänskligt arbete
motsvara 8.230 manstimmar (mt) per
år. Om arbetsbetingelserna på
gården äro särskilt gynnsamma kan
detta behov kanske underskridas,
medan man i motsatt fall får
räkna med stegring. Normalt ha
gårdar med mindre areal än 30 ha
större arbetsförbrukning än den
med normaltalens hjälp beräknade.
Sjunker arealen till 20 ha stiger
arbetsbehovet normalt med c:a 10
procent. Motsvarande stegring vid
10 ha är 40 procent och vid 5 ha
100 procent. På den här tänkta 35
hektarsgården anses
genomsnittliga förhållanden råda, varför de
8.230 manstimmarna få kvarstå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
