Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karaktärsfrö - Karakulfåret - Karantän - Karbamid - Karbid - Karbidkväve - Karbol - Karbolineum - Karbolsyra - Karbonat - Karbonsyror - Karborundum - Karcinom - Karled - Karlslunds lantmannaskola - Karnallit - Karotin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karakulfåret — Karotin
943
västeuropeiskt, östeuropeiskt eller
nordamerikanskt rödklöverfrö.
H. W—e.
Karakulfåret, se Fårraser.
Karantän innebär att människor eller
djur under en viss tid isoleras vid
ett lands gränser för att hindra
dem att till landet föra in
smitto-samma sjukdomar. Under
karantäntiden sker också desinfektion.
Karbamid, se Urinämne.
Karbid, förening mellan kol och ett
annat ämne, vanligen en metall.
Viktigast är kalciumkarbid, vilken
med vatten ger en brännbar gas,
acetylen, och med kväve vid högre
temperatur kalkkväve.
Karbidkväve, se Kalkkväve.
Karbol, karbolsyra, fenol, är ett
kraftigt antiseptiskt medel. Det
användes förr mera än nu utvärtes som
antisepticum i 5 %-ig eller
svagare lösning. Fenol är i starkare
lösning mycket kraftigt retande
på hud och slemhinnor.
Förgift-ningssymtom äro aptitlöshet,
magsmärtor, kräkningar samt symtom
från centrala nervsystemet,
försvagad andning, kollaps och död.
Fenol har numera ersatts av andra
medel. Dhl.
Karbolineum, ett vanligt
impregne-ringsmedel för trä. Se även
Frukt-trädskarbolineum.
Karbolsyra, fenol, är ett i ren form
färglöst, kristallint, lättsmält och
lättflyktigt ämne med skarp
röklukt, vilket bl. a. ingår i rök av
trä, torv och stenkol samt i tjära.
I luften färgas karbolsyran röd till
rödbrun. Då karbolsyran verkar
desinfekterande användes den för
viss rengöring, men har inom
medicinen utträngts av andra
desinfektionsmedel. I stenkolstjära
förekomma flera med karbolsyra
besläktade ämnen, t. ex. kresol, vilka
liksom karbolsyran verka
dödande på mikroorganismer och därför
ingå i ett flertal preparat, såsom
karbolineum, kreosot m. fl.
Särskilt för impregnering av trä mot
röta samt för besprutning av
fruktträd mot skadeinsekter äro
dylika produkter verksamma. F.
Karbonat, kolsyrans salter. Man
skiljer mellan primära och sekundära
karbonater. Om Me betecknar en
envärd metall, t. ex. natrium, äro
de primära karbonaternas formel
MeHCOs, medan de sekundäras är
Me2CO3. Alkalimetallernas såväl
primära som sekundära karbonater
äro lättlösliga, eljest äro i
allmänhet endast de primära
karbonater-na lösliga, medan de sekundära äro
svårlösliga till olösliga. De primära
karbonaterna kallas ofta
bikarbonater. Beträffande de enskilda
karbonaterna se under respektive
metall. F.
Karbonsyror, organiska syror, vilkas
sura egenskaper bero på närvaron
av karboxylgrupp (—COOH).
Fettsyror, aminosyror och ett mycket
stort antal andra organiska syror
äro karbonsyror.
Karborundum eller kiselkarbid är
näst diamant det hårdaste av alla
kända ämnen. Det erhålles genom
upphettning av koks och kvarts
samt användes som slipmedel.
Karcinom, kräftsvulst, se Svulster.
Karled är benämningen på kotans
bakre yta hos hästen. Det är
sålunda ej någon ”led”.
Karlslunds lantmannaskola, se
Värmlands läns lantmannaskola.
Karnallit, se Kalium.
Karotin är morotens gulröda
färgämne, som tillsammans med andra
likartade ämnen (karotinoider)
förekommer i gröna växtdelar. Det
har efter vitaminlärans tillkomst
fått oerhörd betydelse, enär man
funnit, att vissa karotinoider bilda
modersubstans till det för alla djur
livsviktiga A-vitaminet. S. N—t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
