Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klimat
951
nar sig från den breddgrad, där
solen för tillfället står i zenit.
Varje cm2 yta på jordens avstånd från
solen, som träffas vinkelrätt av
solljuset, emottager per minut 1,94
eller i runt tal 2 cal. Denna
energimängd kallas solarkonstanten. Vid
sin gång genom atmosfären
absorberas en god del av denna energi
förnämligast av luftens
vattenånga, regndropparna i molnen,
ozonet och kolsyran i luften. Ju lägre
solen står, desto längre väg gå
solstrålarna genom atmosfären, desto
mer absorberas och desto mindre
solenergi når ned till jordytan.
Vintersolen värmer därför på våra
breddgrader mycket mindre än
sommarsolen. Absorptionen
bidrager således också till att ge kallare
klimat på högre än på lägre
breddgrader. — Luften har vid
ekvatori-altrakterna en stark tendens att
stiga uppåt på grund av den kraftiga
uppvärmningen. Häftiga regn
uppstå då den fuktiga luften kommer
till högre, kallare luftlager. Ny
luft suges in för att ersätta den
uppstigande. Därigenom
uppkomma passadvindarna, som på
norra halvklotet blåsa från
nordost. I de högre luftlagren går en
återströmning från sydväst. En
del av dessa luftmassor sänka sig
ned över vändkretsarna, där luften
således måste bli torr, ty den har
avgivit sin fuktighet i tropikerna.
Här ligga därför öken- och
stepp-områden. En annan del fortsätter
och sänker sig ned mot jordytan
först uppåt polartrakterna. Mellan
vändkretsarna och polartrakterna
mötas varm och kall luft. I detta
område, den tempererade zonen,
uppkomma just vid gränsområdet
mellan kall och varm luft de s. k.
cyklonerna (se Lufttryck), då den
varma luften från sydväst tränger
upp över den kalla från nordliga
breddgrader. Den varma fuktiga
luften avkyles då den pressas i
höjden, fuktigheten kondenseras
och ett nederbördsområde uppstår,
som vandrar med cyklonen mot
öster. På cyklonens baksida
inströmmar kall luft, skjuter in
under den varma luften och kastar
den i höjden. Där uppkomma
följaktligen häftiga regnskurar.
Genom cyklonerna förmedlas alltså
en oregelbunden transport av kall
luft söderut och varm luft norrut.
De nämnda huvudströmningarna i
atmosfären ge upphov till tre stora
klimatområden. — 1. Tropiska
zonen, som ligger mellan och
sträcker sig ungefär fram till
vändkretsarna. Solen står där två
gånger om året i zenit, vid
vändkretsarna blott en gång. Mellan 5°
nordlig och sydlig bredd
uppkomma därför två regntider, nämligen
de tider på året, då solen står nära
zenit. Norr om 5° nordlig och söder
om 5° sydlig bredd blir tiden
mellan solens zenitställning så kort,
att regntiderna sammanfalla till
en enda per år. Där har man
således en allt längre torrtid ju
närmare vändkretsarna man kommer.
Årstidsväxlingarna inom tropiska
zonen utgöras av regn- och
torrtider. — 2. Tempererade
zonerna ligga mellan tropiska
zonen och de arktiska regionerna.
Inom denna zon ha årets alla
månader i regel någon nederbörd. I
väst- och nordvästeuropa faller
största nederbörden höst och vinter.
Ett övergångsområde mellan de
tropiska och tempererade zonerna
är den subtropiska
varmtemperera-de, dit exempelvis europeiska delen
av Medelhavsområdet hör. Där är
varmaste månadens
medeltemperatur mer än 22°. Somrarna äro torra,
Österns monsunländer, norra
Indien och Kina höra till den varm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
