Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klyvfrukt - Klyvsvampar - Klyvöppningar - Klädesmalen - Klädlusen - Klängen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
956
Klyvsvampar — Klangen
terna på längden, hos åkerrättika
på tvären. D. L.
Klyvsvampar, se Bakterier.
Klyvöppningar äro små öppningar i
överhuden hos fröväxter,
ormbunkar och mossor. En
klyvöppning har formen av en springa
mellan två halvmånformiga celler, som
till skillnad från andra
överhuds-celler äro rika på protoplasma och
innehålla klorofyllkorn. Beroende
på ljustillgång, fuktighet och
kolsyrehalt inom och utom växten
kunna de halvmånformiga cellerna
ändra form, så att
klyvöppningarna bli större eller mindre. Inåt stå
klyvöppningarna i förbindelse med
cellmellanrummen i de inre
vävnaderna. Klyvöppningarnas uppgift
är att som ett slags ventiler
reglera utbytet av i första hand
kolsyra och vattenånga mellan
växtens inre och den omgivande
luften (se Kolsyreassimilation,
Andning och Vattenbalans).
Klyvöppningar anträffas framför allt på
bladen och i synnerhet på dessas
undersida (hos flytande blad, ex.
Klyvöppning sedd a) från sidan,
b) uppifrån.
näckros, mest på översidan); de
äro ofta ytterst talrika, hos råg,
vete och havre omkring 40, hos kål
upp till 700 på varje mm2; ett enda
stort blad kan alltså ha flera
miljoner klyvöppningar. D. L.
Klädesmalen, ett av våra allmännaste
skadedjur inomhus. Den är
enfärgat smutsgul med svagt gråaktiga
bakvingar och mäter 12—16 mm
mellan vingspetsarna. Den flyger
ej gärna, honorna nästan aldrig,
hanarna endast korta sträckor åt
gången. De omkring mm långa,
vita, svagt glänsande äggen läggas
löst på underlaget eller stickas in
i detta. De vita, intill 1 cm långa
larverna angripa ylle- och
pälsvaror, fjäder o. dyl. — helst
begagnade och smutsiga, ej gärna
rena persedlar -— som de
söndergna-ga. Klädesmalen har i allmänhet
2—4 generationer om året. Många i
handeln förekommande malmedel
ha ringa eller ingen verkan, liksom
ej heller kolokvint, salvia, lavendel
timjan o. dyl. Goda malmedel
finnas dock, främst sådana
besprut-ningsvätskor, som innehålla DDT.
Rengjorda, malfria. kläder och
andra föremål av ylle, skinn m. m.
skyddas effektivt genom förvaring
i maltäta påsar, kistor o. dyl.
Effektivt och varaktigt skyddade mot
mal äro även sådana ylletyger,
som äro impregnerade med vissa
ämnen, t. ex. ”Eulan” och ”Mitin”.
O. A.
Klädlusen, se Löss.
Klangen äro trådlika växtdelar, med
vilka växter med svaga stammar
hålla sig upprätta. Klängena äro
känsliga för beröring och slingra
sig om det föremål, som utövat
beröringen. Andra klängen utbilda
häftskivor, med vars hjälp de
kunna häfta fast även vid släta
underlag. Klängen uppstå genom
omvandling av blad eller stammar;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
