Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolning - Kolokvint - Kolonat - Kolonisation på nordsvenska kronomarker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kolokvint — Kolonisation
979
stjälpt mått, varmed menas den i
läster vid milan eller lastplats
uppmätta mängden, och vagnkuberat
mått, varmed menas hela
innehållet i en järnvägsvagn, bestämt av
vagnens mått. Genom att kolet
sätter ihop då det lastas i så stort
rum som en hel vagn, går det
omkring 1,18 stjälpläster på en läst
vagnkuberat mått. — Vedåtgången
vid milkolning i skorstensmila
varierar efter vedens beskaffenhet
och olika trädslag. Som medeltal
kan sättas att av god granved
åtgår 1,8 m3 fast mått till en
stjälp-läst, av medelgod tallved 2,4 m3
och av sämre lövved ända upp till
3,4 m3, allt räknat i rå ved utan
bark. A. P.
Kolokvint är en i varmare länder
förekommande gurkväxt, (Citrullus
colocynthis). De skalade frukterna,
som ha en mycket bitter smak,
användas för beredning av
laxerme-del och medel mot mal. D. L.
Kolonat, se Kolonisation på
nordsvenska kronomarker.
Kolonisation på nordsvenska
kronomarker. Den äldsta ordnade
bebyggelsen å kronomark i Norrland
skedde enligt de från mitten av
1700-talet gällande
bestämmelserna om nybyggesväsendet.
Nybyg-gesupplåtelserna voro begränsade
till odisponerade kronomarker.
Några nyupplåtelser av nybyggen
förekomma numera ej; de sista
upplåtelserna av detta slag ägde
rum år 1918 i Norrbottens län.
Genom ett kungligt brev den 29 maj
1891 bemyndigades domänstyrelsen
att på kronoparker till odling och
byggande upplåta s. k. skogstorp,
dock endast inom Norrbottens län.
Genom en kungörelse den 27 maj
1904 inrymdes emellertid även
Västerbottens län i det område,
inom vilket skogstorpsupplåtelser
finge ske. Skogstorpen upplätos på
20 år. Förutsättningen för
upplåtelse var, att sådan var nyttig för
kronoskogens vård och bevakning.
Kungörelsen den 18 juni 1909 (nr
69) angående upplåtande av
od-lingslägenheter å kronoparker och
överloppsmarker i de sex
nordligaste länen innebar ej endast en
avsevärd områdesutvidgning utan
även den ändring av
förutsättningarna för upplåtelse, som i viss mån
framgår av den nya benämningen,
odlingslägenheter. Upplåtelsetiden
bestämdes till 50 år. Kungörelsen
innehöll även bestämmelser, enligt
vilka innehavarna av skogstorp
under vissa villkor kunde komma i
åtnjutande av i huvudsak samma
förmåner, som tillerkänts
odlings-lägenhetsinnehavare. Dessa
förmåner ha sedermera under årens lopp
genom olika kungörelser och Kungl.
brev väsentligt utvidgats. — En
inskränkning i
tillämplighetsområdet vidtogs med hänsyn till
lapparnas intressen genom kungörelsen
den 3 juni 1915 (nr 169),
varigenom förbud utfärdades för
upplåtelse av odlingslägenheter ovan
od-lingsgränsen i Norrbottens och
Västerbottens läns lappmarker.
Ovan denna gräns finge
upplåtelser ske endast på särskilda skäl
och med Kungl. Maj:ts
medgivande. Upplåtelserna av dylika s. k.
fjällägenheter handhas av
länsstyrelserna. — Vid sidan om den av
domänstyrelsen bedrivna
kolonisa-tionsverksamheten genom
upplåtelse av odlingslägenheter skedde på
1920-talet en, enligt av den s. k.
kolonisationskommittén uppdragna
riktlinjer, fastställda genom
kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 201),
igångsatt upplåtelse å vissa
kronoparker i Norrland och norra
Dalarna av kolonat. Handhavandet
av denna kolonisationsverksamhet
uppdrogs i fråga om norrlandslä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
