Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kooperation - Kooperativa Förbundet (K.F.) - Kooperativa riksnämnden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
996
Kooperation — Kooperativa riksnämnden
Kooperation är en form av
samverkan där en affärsrörelse i någon
form drives som andelsföretag.
Kooperationen eller den
kooperativa rörelsen har skapats som ett
verktyg vars ändamål var att
främja de i ekonomiskt
hänseende vanligen mindre välställda
andelsägarnas bästa. I sin
ursprungliga betydelse kan ordet
kooperation användas om
sammanslutningar av såväl konsumenter som
producenter. I svenskt språkbruk har
det emellertid kommit att beteckna
nästan uteslutande
konsumentkooperation. Den kooperation som av
jordbrukarna drives i mejeri-,
slakteri-, inköps- och
försäljningsföre-ningar m. m. ha vi vant oss kalla
jordbrukarnas ekonomiska
före-ningsrörelse (se
Föreningsrörel-se). — De huvudregler efter vilka
den moderna
konsumentkooperationen arbetar uppställdes i mitten
av 1800-talet av några vävare i
Rochdale nära Manchester i
England. Dessa bildade en förening,
vars ändamål var att på billigaste
villkor förse medlemmarna med
hushållsvaror. I denna förening
gällde bl. a. att rörelsekapitalet
skulle tillskjutas av medlemmarna,
endast goda varor skulle säljas,
endast kontant betalning skulle få
förekomma, överskottet skulle
fördelas bland medlemmarna i
förhållande till deras inköp och vid
röstning om beslut i föreningen skulle
varje medlem ha en röst oavsett
hur mycket av kapitalet han
tillskjutit. — I Sverige bildades de
första konsumtionsföreningarna på
1860-talet. År 1945 funnos 766
föreningar med 6.663 butiker och
över 893.800 medlemmar.
Föreningarnas försäljningssumma
översteg 1.044 milj. kr. Föreningarna
äro sammanslutna i en
riksomfat
tande organisation, Kooperativa
Förbundet (se d. o.). Rbg.
Kooperativa Förbundet (K. F.)
bildades år 1899 som topporganisation
för Sveriges
konsumtionsföreningar. Dess affärsverksamhet gick till
en början uteslutande ut på att
verka som partihandelsorgan för
de anslutna föreningarna.
Förbundet började emellertid snart att
även driva tillverkning i egna
industrier. Antingen ha dessa
nyanlagts av K. F. eller också ha
privata företag inköpts. K. F. har nu
i sin ägo kvarnar (i Stockholm och
Göteborg), kraftfoderfabrik,
olje-slageri (i Karlskrona),
margarinfabrik (i Norrköping),
gummifabrik, fabrik för tillverkning av
lantbruksmaskiner, skofabrik,
pappersbruk m. m., m. m.. Till
förbundet äro även knutna två
försäkringsföretag nämligen
Livförsäkringsanstalten Folket och
För-säkringsanstalten Samarbete.
Genom egna undervisningsanstalter
och tidskrifter samt eget
bokförlag driver K. F. en omfattande
upplysningsverksamhet. Rbg.
Kooperativa riksnämnden (egentligen
Den kooperativa riksnämnden)
stiftades 1945 med ändamål att
verka för utvecklande av
samförstånd och samarbete mellan å ena
sidan
konsumentsammanslutningar och å andra sidan
jordbrukar-organisationer samt att avdöma
tvister mellan sådana
sammanslutningar. Som föregångare har
nämnden den år 1936 stiftade
Kooperativa
samarbetsdelegatio-nen. Riksnämnden har en opartisk
ordförande med suppleant samt
dessutom ledamöter valda av
jordbrukets och
konsumentkooperationens organisationer. För
jordbruket välja Sveriges
lantbruksför-bund och Riksförbundet
landsbygdens folk (RLF) fem ledamöter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
