Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kornmalen - Kornmyggan - Kornnematoden - Kornrost - Kornskruv - Kornstorlek - Korntal - Kornvallmo - Kornviveln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kornmyggan — Kornviveln
1005
framkommit sticka deras små
tomma pupphylsor fram här och var i
trävirket, ofta i täta grupper.
Kornmalen kan man numera
effektivt bekämpa genom att
bespruta magasinens väggar, tak,
golv, bjälklag osv. med vissa
DDT-haltiga oljepreparat.
Besprutningen bör utföras på
våren i god tid innan malarna börja
visa sig. En annan metod är att
inblanda DDT-puder i spannmålen
(1 kg pr ton) och därefter även
på ytan bepudra
spannmålshögar-na jämte väggar och golv (1 kg
puder pr 250 m2); denna
ytbe-pudring, som kan utföras med en
svavelpust av enklaste slag,
upprepas sedan ett par gånger med
någon veckas mellantid och
dessutom så ofta säden under tiden
blivit omskyfflad. Andra
beprövade metoder äro att omtröska
spannmålen under högsommaren
eller att lagra den i väl tillslutna
täta papperssäckar. En effektiv
metod, som tyvärr endast
undantagsvis kan tillämpas och vid
vilken man måste ha tillgång till
andra lagringsplatser på
betryggande avstånd från magasinet, är
att på våren grundligt rengöra
detta och sedan låta det stå tomt
under sommaren. O. A.
Kornmyggan, se Gallmyggor.
Komnematoden, se Trådmaskar.
Kornrost, dvärgrost, art av
rostsvampar (se d. o.) vilken angriper
korn. Den bildar på blad, strå och
ax dels små gula pulverhopar av
sommarsporer dels svarta prickar
som utgöra vintersporhopar.
Skålrost bildas (sällsynt) på en
liljeväxt men är ej funnen i Sverige.
Skadegörelsen är i regel ringa, där
ej vinterkorn odlas. Th. Lfs.
Kornskruv var benämningen på en
äldre typ av silomagasin för
spannmål. Från vägg till vägg i
silon gick på undersidan öppna
trekantiga rännor. Genom dessa
kunde luften passera och
spannmålen utsattes för luftning.
Samma idé tillämpas i vissa moderna
torkanläggningar för spannmål.
Kornstorlek är en betydelsefull
egenskap hos ett utsäde. Som regel
innehåller ett större korn mera
upplagsnäring för groddplantan och
plantorna från ett sådant korn bli
därför kraftigare utvecklade än
från ett mindre. Kornstorleken och
utsädets jämnhet beror till stor del
av sorteringen. Ju bättre denna
ut-föres desto bättre och jämnare
utsäde erhålles. Därmed vinnes
högre skörd och bättre kvalitet.
Kornstorleken angives genom
vikten av 1.000 kom. Denna
1.000-kornvikt är emellertid inte
beroende enbart av sorteringen av
utsädet utan är också starkt
beroende av sorten och väderleken
under året samt gödsling och
jordmån m. m. Tidig sådd ger hög
tusenkornvikt. Detta är särskilt
märkbart för sent mognande
sorter. KIK.
Korntal användes förr allmänt då
det gällde att ange avkastningens
storlek hos en åkerbruksväxt. Man
talade sålunda om 10: de komet
hos exempelvis råg eller vete och
menade då att man sått 1 säck
om 100 kg av sädesslaget och
fått 10 säckar å 100 kg i skörd,
dvs. komtalet av denna sort var
10. Då som bekant utsädet äger
olika kornstorlek och man
använder olika utsädesmängder av olika
sorter på olika jordar, bör man
ange utbytet i kg, dt osv. per ha.
KIK.
Kornvallmo, se Vallmo.
Kornviveln, se Spannmålsvivlar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
