Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korsning - Korsningsförädling - Korsräv - Korsspindeln - Korstavla - Korsvirke - Korsört - Korthornsras - Kortvågsbehandling - Korund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Korsning — Korund
1007
Korsning, se Hybridisering och
Avels-metoder.
Korsningsförädling, se Växtförädling.
Korspollination, se Pollination.
Korsräv, se Pälsdjursavel.
Korsspindeln, se Spindeldjur.
Korstavla är ett enkelt instrument
som användes vid fältmätning
enligt koordinatmetoden. Korstavlan
består vanligen av en skiva eller
ett kors av gjutjärn. På
undersidan finnes fäste för en stake som
vid användningen drives ned i
marken. På översidan finnas två
skåror eller fyra syftnålar vilkas
förbindelselinjer korsa varandra i rät
vinkel. Längs dessa kan man på
marken syfta in två linjer som
likaledes skära varandra under rät
vinkel. En enkel korstavla kan
man själv tillverka. Härvid skaffar
man sig först en slät fyrkantig
träskiva med ungefär 30 cm:s sida.
Tvärs över denna ritas med hjälp
av vinkelhake två skarpa linjer
som på mitten skära varandra i ab-
Hemgjord korstavla.
solut rät vinkel. På kanten av
träskivan anbringas sedan i de bägge
linjernas ändar två små plåtar
åtskilda av ungefär 2 mm breda
springor genom vilka man syftar
vid instrumentets användning.
Plåtarna kunna sticka upp 40 å 50 mm
över skivan. Sedan skivan fästats
på en nedtill spetsad ca 1,5 m lång
stake är korstavlan färdig. Rbg.
Korsvirke är en äldre typ av
bygg-nadskonstruktion där väggarna
bestå av en trästomme av bjälkar
med fyllning av tegel.
Korsvirkeshus äro vanliga i sydligaste
Sverige men numera uppföras
knappast sådana byggnader.
Korsört (Senecio vulgaris) tillhör
familjen korgblomstriga växter
(Compositæ) och är en ettårig
10—30 cm hög ört med grenig
stjälk parflikiga, oskaftade blad
och i knippen sittande, mer eller
mindre lutande smala korgar med
gula, rörformiga blommor; frukten
har hårpensel. Korsörten är ett av
våra vanligaste ogräs som trivs så
gott som överallt men blir särskilt
besvärlig i trädgårdsland och
annan djup, välgödslad jord. —
Likartade äro bergkorsörten <8.
silva-ticus), allmän på grusmark och
bergbackar upp till Ångermanland,
och den ofta massvis på banvallar,
vid vägbyggen o. d. uppträdande
klubbkorsörten (S. viscosus); den
senare har starkt klibbhåriga och
illaluktande blad. D. L.
Korthornsras se Nötkreatur sraser.
Kortvågsbehandling, se Ljus.
Korund, mineral bestående av
kristalliserad aluminiumoxid, vilket
besitter hög hårdhet. I
hårdhetsskalan följer korund efter diamant.
I missfärgad, oren form
förekommer korund i stor mängd bl. a. i
Mindre Asien och på de Egeiska
öarna (Naxos). I denna form har
korund stor teknisk användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
