Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronärtskocka - Kroppens bas-syra, jämvikt - Kroppstemperatur - Krossar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kronärtskocka — Krossar
1017
Kronärtskocka, se Köksväxtodling.
Kroppens bas-syra, jämvikt. Vid
normal hälsa bibehålies blodets
reaktion anmärkningsvärt konstant
och i regel något alkalisk. Vid
omsättningen av fodrets
näringsämnen i kroppen bildas ibland
rätt stora mängder sura ämnen.
Dessa neutraliseras i regel genom
blodets system av buffertverkande
föreningar av olika slag, av vilka
de viktigaste äro dess
proteinämnen, hämoglobin, oxihämoglobin
samt alkalisalter därav. Detta
system bidrager till att uppehålla
kroppens bas-syra jämvikt. 8. N-t.
Kroppstemperatur, tages på djuren
vanligen i ändtarmen.
Temperaturen kan av skilda anledningar
variera hos samma djur vid olika
tidpunkter. På kvällen är
temperaturen något högre än på
morgonen, efter en utfodring är den
högre än före. Har ett djur
druckit stora kvantiteter vatten, kan
temperaturen sjunka något. Yngre
djur ha högre temperatur än
äldre, högdräktiga djur ha också
högre temperaturer än icke dräktiga.
Några timmar före förlossningen
sjunker vanligen temperaturen till
det normala eller något under.
Väl-gödda djur ha högre temperatur
än magra. Slutligen spelar arbete
och rörelse in ganska mycket
beträffande temperaturen. Normal
ändtarmstemperatur är: Häst 37,5
—38,0, föl 38,5, nötkreatur 37,5—
Benkross.
Kakkross.
39,5, kalv 38,5—40,5, får och get
38,5—40,5, svin 38,0—40,0, hund
37,5—39, katt 38,0—39,5 och fåglar
39,5—44,0. DM.
Krossar. För att sönderdela
foderkakor, sädeskärnor, ben, träkol m.
m. användas olika slag av krossar.
Kakkrossarna äro vanligen så
konstruerade, att kakorna sönderdelas
mellan tvenne valsar, försedda med
piggar eller tänder. Större krossar
för maskindrift ha oftast två par
valsar, det övre paret för
grov-krossningen, det undre för
fin-krossningen. Handdragna
kakkros-sar ha vanligen endast ett par
valsar. Ibland insättes en stark
magnet i krossarna, som de krossade
kakorna få rinna ut över. Därvid
frånskiljas de järnföremål, som
tyvärr ibland förekomma i kakorna,
och som annars kunna förtäras av
djuren. Spannmål, avsedd för
utfodring krossas lämpligen. Därvid
användes en sädeskross, vanligen
försedd med släta valsar, mellan vilka
kärnorna klämmas utan att
nämnvärt med mjöl avskiljes. För
fjäderfä- och hunduppfödning användas
krossade ben. På de enklaste
benkrossarna för handkraft sker
kross-ningen mellan tvenne tandade
käftar av järn, varav den undre är
fast och den övre rörlig medelst en
hävstång. På större, motordrivna
benkrossar malas eller skäras
benen sönder i stället för att kros-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
