Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krusbärsstekeln - Kruskål - Krusmalva - Krusmosaik - Krusmynta - Krussjuka - Krussyra - Krustada - Krustistel - Kruståtel - Krutjord - Kryddsalvia - Kryddväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kruskål — Kryddväxter
1019
ha svart huvud och svarta fläckar
på rygg och sidor; som unga äro
de i övrigt helt gröna, som äldre
gula i båda ändarna.
Krusbärs-stekeln uppträder i flera
generationer årligen. Honorna lägga sina
långsträckta, drygt 1 cm långa
ägg i rader på nerverna på bladens
undersida. Larverna äta först hål
i bladytan, men angripa senare
bladen från kanten och förtära
dem helt och hållet så när som
de grövsta nerverna, så att grenar
och hela buskar hastigt avlövas.
Fullvuxna lämna larverna
buskarna — oftast alla nästan samtidigt
— och förpuppa sig i jorden.
Larverna av lilla krusbärs st ekeln,
som göra liknande skador, äro
något mindre och enfärgat gröna
med undantag av huvudet, som är
svart eller brunfläckigt. Båda
arterna bekämpas lätt med arsenik;
under bärtiden kan dock endast
nikotin användes. O. A.
Kruskål, se Kål under
Köksväxtod-ling.
Krusmalva, se Blomsterodling,
Sommarblommor.
Krusmosaik, en av de vanligaste
virussjukdomarna (se d. o.) på
potatis. I bladen växla normalt
gröna delar med ljusgröna-gulaktiga
fläckar, som växa svagare, varför
bladet blir krusigt. Sjukdomen
medföljer utsädet och minskar
skörden avsevärt. Om
bekäm-ning se Bladrullsjuka. Th. Lfs.
Krusmynta, se Blomsterodling,
Perenna blomsterväxter samt
Kryddväxter.
Krussjuka benämnas flera olika
växtsjukdomar, kännetecknade av
att bladen bli abnormt krusiga. På
morot förorsakas krussjuka av
morotbladloppan (se Bladloppor).
På persika angriper en svamp
enstaka blad eller hela skott som bli
blekgröna eller lysande röda. Den
bekämpas genom besprutning med
svavelkalkvätska. Flera
virussjukdomar (se d. o.) på potatis m. fl.
växter kallas även krussjuka,
vilket namn dock ej är entydigt.
Th. Lfs.
Krussyra, se Syra.
Krustada, se Kruståtel.
Krustistel, Se Tistel.
Kruståtel, krustada, (Deschampsia
eller Aira flexuosa) är ett
medelstort gräs med trådsmala blad och
yvig vippa med krusiga eller
vå-giga vippgrenar (därav de svenska
namnen) och vanligen vit- och
rödbrokiga småax. Kruståteln är
allmän över hela landet i såväl
skogar som på hedar och torra
backar. Som betesgräs har den
inget större värde men ätes ej
ogärna av kreaturen. D. L.
Krutjord, ett slags högförmultnad
humus eller mull, nästan svart,
som någon gång förekommer i
kalkrika trakter.
Kryddsalvia, eller salvia, se
Kryddväxter.
Kryddväxter. Här omnämnas några
av de kryddväxter, som i större
eller mindre omfattning finna
användning och kunna odlas i landet.
— Anis, som bl. a. användes vid
brödbakning, kan med stor lätthet
odlas i landets sydligaste delar men
det oaktat importeras i fredstid
årligen omkring 60 ton av denna
krydda huvudsakligen från
Spanien. — Basileka är en ettårig
kryddväxt med förnämlig arom.
Användes särskilt mycket av det
franska köket. — Dill torde vara
en av de mest använda
hemma-odlade kryddväxterna. Bör även i
den minsta trädgårdstäppa utsås
ett par gånger i månaden under
hela vegetationstiden. Dill är,
enligt vad som framgått av nyare
svenska forskningar, synnerligen
rik bl. a. på C-vitamin och bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
