Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kubikmassa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1044
Kubikmassa
kvoten. Härmed menas — då
ingenting annat utsäges —
förhållandet mellan diametern på halva
avståndet mellan brösthöjd och topp
och brösthöjdsdiametern. Den övre
diametern kan givetvis endast
undantagsvis mätas på rotstående
skog. Ovan nämnda formklasser
utgöra grupper av formkvoten. Tor
Jonson grupperar formkvoterna i
formklasserna 0,50, 0,55, 0,575,
0,60, 0,625, 0,65 osv. upp till 0,80.
Sambandet mellan formtal,
formpunkter, formkvoter och
formklasser avläsas i särskilda tabeller som
alla återfinnas i hans ovan nämnda
tabellsamling. Under senaste år
har Statens
Skogsforskningsinsti-tut publicerat massatabeller
grundade på av professor Näslund
härledda kuberingstal. Vid
härledningen har här införts ytterligare
två variabler av stor betydelse,
nämligen barktjockleken mätt i
procent av diametern på bark vid
brösthöjd och kronförhållandet,
mätt som kronlängden i procent av
trädets hela längd ovan mark.
Tabeller för olika delar av landet
finnas nu tillgängliga.
Användningssättet erbjuder inga större
svårigheter och då tabellerna bygga på
i alla avseenden representativa
värden förtjäna de att vara kända
av alla, som i större eller mindre
utsträckning syssla med
skogsupp-skattning. — Icke någon nu till
buds stående metod ger
kubikmassa av ett rotstående träd med full
säkerhet. Tvärtom svänger
resultaten för de enskilda träden inom
vida gränser. För hela skogar,
bestånd eller stämplingsposter blir
förhållandena väsentligt bättre, då
man där även då endast en viss
procent av träden mätas kan
förutsätta, att en utjämning av felen
äger rum. Se härom närmare under
skogstaxering och skogsindelning.
— För upphugget virke användes
i regel s. k. fastmått på alla
värdefullare sortiment såsom timmer
av olika trädslag, plywood,
fanér-virke osv. Stolpar mätas även ofta
i fast mått, men i allmänna
handeln förekommer även
stycketals-priser för detta sortiments olika
dimensioner (se t. ex.
Kraftled-ningsstolpar), varför mätningen i
så fall endast går ut på att klassa
stolpen i viss dimension. Ungefär
liknande förhållanden gäller för
sliprar. Även massaved mätes ofta
i fast mått (se Massaved) men
ännu vanligare torde det vara att
för detta sortiment använda s. k.
lösmått. Detta mätsätt användes
även för övriga travade sortiment
t. ex. brännved och kolved. —
Mätning i fast mått förekommer
för praktiskt bruk i tre
huvudformer: toppmätning, mittmätning
och mätning enligt flottningskubik.
För ett exaktare fastslående av
den verkliga kubikmassan finnes
ett flertal speciella metoder, som
här ej skall beröras. —
Toppmätning är i stora delar av landet det
vanligaste systemet för mätning av
timmer som i mycket stor
utsträckning prissättes efter toppmått, då
utbytet av sågad vara står i god
relation till detta. Vid toppmätning
och prissättning enl. detta system
får säljaren alltid lämna en
avsevärt större volym än den
inmätningen visar (se fig. 4). Det är
därför av vikt att han — framför allt
då möjligheter föreligga att välja
detta eller annat mätsätt — kan
bedöma relationerna mellan de
olika alternativen. För en stock om 15
fotX8 tum (15/8) kan som
medeltal i stort gälla att den verkliga
kubikmassan är 30 % större än
den toppmätta. Lägre
toppdiametrar, stor avsmalning och i viss mån
även större medellängd ökar denna
procentsats, som t. ex. för 15/4 kan
gå upp till 100 % dvs. man lämnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
