Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kubikmassa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kubikmassa
1045
Fig. 4. Den toppmätta kubikmassan är lika med en cylinder av samma längd som
stocken och med en basgrundyta lika med toppgrundytan. Den utanpå cylindern
liggande kubikmassans (i ovanstående genomskärning skuggad) form och storlek
inverkar alltså icke på mätningsresultatet, som alltid blir betydligt lägre än den
verkliga kubikmassan. (Se vidare texten.)
Fig. 5. Den mittmätta kubikmassan är lika med en cylinder av samma längd som
stocken och med en basgrundyta lika med genomskärningsytan vid stockens mitt. Vid
denna mätningsmetod inverkar stockens form och avsmalning på resultatet, som i
allmänhet obetydligt skiljer sig från den verkliga massan.
i så fall dubbelt så stor kubikmassa
som man får betalt för. — För
specialsortiment användes i regel
mittmätning. Även timmer och
massaved mätas i stor utsträckning
på detta sätt. Mittmätningen ger
ett betydligt riktigare värde på den
verkliga kubikmassan (se fig. 5)
men även här bli resultaten i regel
för låga. Felen äro emellertid av
helt annan storleksordning och
uppgå i allmänhet endast till några
procent för timmer t. ex. i
medeltal ca 2 %. — Vid mätning enligt
flottningskubik utgår man från
toppdiametern, men använder vid
uträknandet av kubikmassan
tabeller, där toppkubikmassan är
multiplicerad med för resp, dimensioner
gällande erfarenhetstal för
förhållandet mellan- den verkliga eller
mittmätta kubikmassan och den
toppmätta. Tabellerna giva alltså
trots att måtten tages i topp en
kubikmassa, som nära motsvarar
den verkliga massan. Dylika
flott-ningskubikfottabeller finnes
upprättade för ett flertal
norrlandsälvar t. ex. Ångermanälven och
Ljusnan. — Oberoende av vilken
av ovannämnda metoder, som
kommer till användning är det kutym
att man dels fordrar ett visst
övermått på längden (stötfot) för
flertalet sortiment dels att man
avrundar diametermåttet nedåt till
närmaste måttenhet. Båda dessa
förfaringssätt innebära att bokförda
kubikmassan blir mindre än den
levererade. — En stötfot på 4 tum
på t. ex. en stock 15/8 betyder vid
toppmätning att stocken håller ca
4 % mera virke än vad det
nominella måttet anger. Mätning av
samma stock i s. k. fallande
halvtum — dvs. att alla stockar mellan
8" och 8,49" bokföras som 8" —
innebär att den verkliga
toppdiametern alltid är större än 8" och
i stort genomsnitt att stocken
håller inemot 4,5 % mera virke än vad
nominella kubikmassan anger.
Användes heltumsklasser kan
motsvarande procent uppgå till en så
pass stor siffra som 13. Dessa
”nedtumningsförluster” öka med
fallande diameter och minska med
stigande, men äro av så pass stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
