Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturhistoria, bondeståndets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kulturhistoria, bondeståndets
1053
Vält och plog från Sollerö socken i Dalarna.
fäavel förekom endast i de södra
delarna av landet. — Genom de
under 1500-talet allt rikligare
skriftliga källorna äger man mer
nyanserad kunskap om
lantför-hållanden. Särskilt bör framhållas
biskopen Olaus Magnus, som i ett
illustrerat jättearbete beskriver
folklivet under 1500-talets början,
vari skildras t. ex. hästaveln och
osttillverkningen i Norrland. •—
Runt om i landet, särskilt i
Dalarna, finnas enstaka byggnader
bevarade som vittna om denna tids
synnerligen högt uppdrivna
timrings-konst. Bondgårdarna som alltjämt
vid denna tid utmärktes av en
rikedom byggnader för olika
funktioner voro i större delen av
landet knuttimrade samt enligt
samtida resenärers uppgifter
åtminstone i södra och mellersta Sverige
alltid jordtäckta. Provinsiella
särdrag i jordbruket, vilka varit
rådande intill nutiden, märkas vid
denna tid. Hit hör t. ex. Smålands
rika produktion av slaktboskap,
som på 1540-talet gav upphov till
Dackefejden. Ett utmärkande drag
för hushållningen var nedsaltning
av smör samt torkning av kött, fisk
o. a. födoämnen. Påfallande stor
omfattning intog det hembrygda
ölet, delvis emedan denna dryck
även fick ersätta mjölken och delvis
på grund av den törst som uppstod
av den hårt saltade födan. —
Ehuru 1600-talet räknas såsom
en politisk stormaktstid var detta
skede i många avseenden
betungande för bönderna. Man kan
icke heller påvisa några mera
djupgående förändringar för
jordbruksnäringen under detta
århundrade. Såväl bysamhällena som
brukningsrätten voro mycket
växlande i olika delar av landet. På
den skånska slättbygden hade
varje by sin mark indelad i 3
vångar eller gärden och på var och
en av dessa såddes vart tredje år
korn och vart tredje år råg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
