Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturhistoria, bondeståndets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kulturhistoria, bondeståndets
1055
Slåtter i Skåne på 1800-talet. Oljemålning av C. C. Dahlberg.
största betydelse blev även
potatisens införande. — Det på alla
sätt förbättrade jordbruket hade
svårt att drivas rationellt med den
ägosplittring som uppstått,
varför från 1757 det s. k. storskiftet
började genomföras under ledning
av Jacob Faggot. Enligt detta
skulle varje enskild gård därvid
erhålla så få lotter som möjligt.
Mest rationellt hade jordbruket
bedrivits i Skåne och def var också
i detta landskap som nästa steg
togs i riktning mot enskiftet.
Föregångsmannen var i detta avseende
godsägaren Rutger Maclean, ägare
av Svaneholms gods. Principen var
för honom att jordens brukare
skulle bo så centralt som möjligt
inom sina ägor.
Enskiftesförord-ningen i Skåne av år 1803 följdes
1804 av en liknande för Skaraborgs
län samt 1807 för hela landet med
undantag för Dalarna och
Norrland. Efter grundlig bearbetning
stadfästes en laga skiftesstadga
år 1827. Under århundradet 1828
—1922 berörde
skiftesverksamheten 287.459 delägare, av vilka
83.391 utflyttade ur de gamla
byarna. Icke sedan förhistorisk tid
har vårt land undergått en så
genomgripande förändring
beträffande befolkningens
levnadsförhållanden eller landskapets utseende.
Denna förändring var
huvudsakligen jordbruksekonomiskt
grundad. Man ville framför allt minska
avståndet mellan ägorna och
gården. Dessutom vanns bättre
utrymme och möjligheter till utvidgning
både inom de gårdar som lågo
kvar på bytomten och de som
flyttade ut. Samtidigt sprängdes
emellertid byalaget, de svenska
böndernas tusenåriga organisation, vilket
medförde att de enskilda
jordbrukarna visserligen erhöllo större
frihet men även förlorade
åtskilliga möjligheter till samarbete och
understöd, som först långt senare
återvunnits genom moderna orga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
