Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvävets kretslopp - Kvävegödselmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1070
Kvävegödselmedel
nom de kvävebindande
mikroorganismernas medverkan (se Kväve).
— Nitratkvävet tillgodogöres
emellertid även av många bakterier,
som reducera nitrat till nitrit och
även till fritt kväve. Detta kallas
denitrifikation. Det nitratkväve,
som mikroorganismerna
tillgodogöra sig, upplagras emellertid som
mikrobäggvita och blir åter
tillgängligt för nitrifikation och
därmed för växterna när
mikrobcellerna dö. — Det kväve, som genom
denitrifikation eller på annat sätt
återbördas till atmosfären,
kompenseras i den fria naturen genom
vissa kvävebindande bakteriers
livsverksamhet, dels i symbios med
baljväxtema (se
Baljväxtbakte-rier) dels av de fritt levande,
kvävebindande bakterierna (se
Kväve). — Genom elektriska
urladdningar i atmosfären bildas även
små mängder kväveföreningar, som
med nederbörden tillföras jorden.
— Man finner sålunda hur kvävet
i de organiska resterna av växter
och djur, efter dessas
sönderdel-ning i form av ammoniak och
nitrat åter upptages av växterna för
att på nytt av dessa överföras i
äggviteämnen, vilka åter kunna
tillgodgöras av djuren. C. B—l.
Kvävegödselmedel (se Kalksalpeter
samt Kalkammonsulfat, Ammoniak
och Kalkkväve). Till sin kemiska
och fysikaliska beskaffenhet är
kvävegödselmedlen synnerligen
olika. Deras användningssätt och
värde är därför olika under
skiftande jordmåns-, klimat- och
driftsförhållanden. Med ledning av
det samlade försöksmaterialet och
praktisk erfarenhet kan följande
vägledningar nämnas. Kalksalpeter
(kalciumnitrat, 15,5 % N) och
Chi-lesalpeter (natriumnitrat, 16 % N)
ha som regel god och säker
kväveverkan på alla jordar och till alla
kvävebehövande grödor. Dessa
salpeterslag äro särskilt lämpliga för
övergödsling, men kunna också
tillföras i samband med vårsådden.
Socker- och foderbetor böra få
åtminstone en del av kvävegivan i
form av chilesalpeter. Ljunga- och
Köping salpeter (15,5 % N) eller
som de gemensamt kunna kallas
kalkammonsalpeter (en blandning
av ammoniumnitrat och
kalkstens-mjöl) äro sinsemellan likvärdiga,
och kunna användas på alla
jordar och till alla kvävebehövande
grödor. Vid nedbrukning
omedelbart efter spridningen kunna de till
vårsådda grödor ge lika god
verkan som kalksalpeter och
chilesalpeter. Vid övergödsling kan en del
ammoniumkväve bortgå, varigenom
kväveverkan blir mindre.
Över-gödsling med salpeter bör
lämpligen ske på följande sätt:
Höstsäden övergödslas, då växtligheten på
våren kommit väl i gång. Vid något
uttunnat bestånd bör dock en del
av salpetern ges tidigare och så
snart risken för svårare frostnätter
är över. — Genom tidig
övergödsling främjas bestockning och
stråutveckling, medan sen övergödsling
gynnar axens utveckling och
kärnans råproteinhalt. Vårsäden
övergödslas, då plantorna fått 3 å 4
blad. Inom områden med ringa
nederbörd under våren och
försommaren bör dock kvävegödseln ges
före sådden och nedbrukas, vilket
även är generell regel för
bryggerikorn. Gräsrika slåttervallar
tillföras salpeter, när växtligheten på
våren kommit väl i gång samt
omedelbart efter tidig första slåtter.
Betesvallar gödslas med salpeter
omedelbart efter verkställda
avbetningar. Kvävegödsel kan dessutom
givas någon fålla tidigt på våren
för att få ett mycket tidigt bete.
Oljeväxter. Höstsådda olje växter
övergödslas på våren, när
växtlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
