- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
1085

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kök - Köksavfall - Köksväxtodling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Köksavfall — Köksväxtodling

1085

stora förrådet för torra specerier.
Detta utrymme kompletteras i
större lanthushåll eventuellt med
Visthusbod förlagd utanför köket.
Minimimåtten på ett speceriskåp
bör vara 60X60 cm. I skafferiet
förvaras helst endast ”våta” varor.
Ett skafferi på 60X60 cm kan i
nödfall räcka under förutsättning
att en matkällare finns lätt
åtkomlig inom bostaden. 60X80 cm är
dock ett önskemål och kan det
göras så stort att man kan gå in
i det t. ex. 120 X120 cm är detta
en stor fördel i lanthushåll. —
De byggnadsmaterial som
användas i köket böra vara starka
och lättskötta. Som
diskbänksbe-slag är rostfritt stål utan
jämförelse. För arbetsbänkar och
bakbänkar kan konsthartsbehandlad
parkett, graniterad eternit, isolit
m. m. användas. På en
konsthartsbehandlad yta kan bakning ske.
Användes löst bakbord är
obehandlat trä bäst. De
golvbeklädnings-material som bäst lämpa sig för
kök är tryckt linoleum (som
cellu-losalackeras eller fernissas),
konst

hartsbehandlad parkett och tarkett
(en konsthartsplatta). De senare
materialen fordra överbehandling
med lämpligt medel för att bli
hållbara. — Som ytbehandling för
väggar användes oljemålning eller,
om underlaget är sådant att det
tillåter en dylik behandling,
lackering eller cellulosalackering. Skåp
och lådor böra ytbehandlas
invändigt med cellulosalack eller
fernissa för att lättare kunna hållas
rena. Beträffande val av spis, se
Kokspisar. Ly.

Köksavfall kan med fördel
användas för utfodring av gödsvin. Till
de yngsta svinen liksom till
högdräktiga och digivande suggor bör
sådant avfall undvikas. Vid
uppsamling skall man undvika att
äggskal, kaffesump, fiskben och
dylika osmältbara ting komma med
i fodret. Genom kokning ökas
avfallets fodervärde och hållbarhet.
Sammansättningen växlar givetvis
starkt. I genomsnitt kan 4 kg
antagas åtgå till 1 fe. Per fe kan
man räkna omkring 100 gram
smältbar äggvita. Rbg.

Köksväxtodling

Odlingen av köksväxter har för varje år fått allt större
omfattning-beroende på en stegrad konsumtion av vegetabilier. Köksväxter kunna
odlas i hela landet ända upp i övre Norrland. Tidigare har denna odling
bedrivits huvudsakligen som ren trädgårdsodling, dvs. på relativt små
men intensivt brukade arealer. Under det senaste världskriget försköts
emellertid odlingen på grund av stark efterfrågan och goda priser så att
de fältmässiga odlingarna, dvs. sådana på åker och i jordbruksväxtföljd,
blevo de arealmässigt dominerande. Vid arealinventeringen 1943 befanns att
i trädgårdsodlingar förekommo köksväxter på ca 6.000 ha. Samma år
uppgick arealen för fältmässigt odlade köksväxter till nära 11.000 ha. Att
denna senare odling var i viss utsträckning konjunkturbetonad framgår av
att 1946 hade arealen sjunkit till ca 8.000 ha. Den dominerade dock
kraftigt över den trädgårdsodlade arealen. På åker odlas huvudsakligen de
grövre köksväxterna, de mera krävande växterna odlas fortfarande och
torde åtminstone under de närmaste åren komma att odlas inom
trädgårdar dvs. i mera intensiv kultur. Även inom trädgårdsodlingen har man
allt mera börjat övergiva sådd på sängar och sår i stället i rader med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/1129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free