Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köksväxtodling - Frilandsodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1088
Köksväxtodling
Pr 100 sträckmeter beräknas 50 g
frö. Sådden får inte ske förrän
jorden är väl uppvärmd. Gurkfröet
är det sista som sås på våren,
efter bönor och ärter. Det finns
knappast någon mera hasardartad
odling. Det ena året kan det bli
total missväxt, det andra
rekordskörd. Endast den gången de flesta
odlarna få missväxt, och ett fåtal
god skörd är det en lukrativ
odling. Under s. k. gurkår sjunka
priserna alltför djupt. För att
odlingen skall ha utsikter att lyckas,
väljes gårdens varmaste och bästa
jord dvs. det skall vara en god
sandmylla eller lättlera i söderläge.
Vidare måste det anbringas lä t. ex.
genom att det sås ett par rader
solrosfrö eller kanske hampa
omkring fältet, eller det sättes ett par
rader jordärtskockor. Gurkor
sätta stort värde på stallgödsel, och
ger ett kraftigt merutbyte för
denna jämfört med konstgödsel. De
kräva mycket stora mängder
gödsel och betala ända till 36 ton pr
ha enligt danska försök.
Användes konstgödsel kan beräknas 300
kg 40 % kali och 200 kg
superfosfat. Kväve sätta gurkorna inte
värde på och endast små mängder
tillföras. Det finns flera goda
handelssorter och däribland
sådana som äro så tidiga att
gurkod-ling kan vara bärande även en god
bit norr om Stockholm. — Kal
(Brassica oleracea). Kålen är en
mycket formrik och oerhört
betydelsefull trädgårdsväxt. Även vid
fältmässig odling i stor skala har
man numera övergått till att så
fröet i kallbänk och när
plantorna nått lämplig planteringsstorlek
sätta ut dem på friland med
tillhjälp av planteringsmaskiner med
stor kapacitet. 100 g kålfrö ger
mellan 10.000 och 12.000
utplante-ringsdugliga plantor. Fröstorleken
är dock något olika hos de olika
kålslagen. — Blomkål odlas även
i drivbänk men den
huvudsakliga odlingen försiggår dock på
friland. Odlingstiden är relativt
kort liksom skördeperioden,
varför storodlare ofta sår i flera
omgångar, den första så tidigt att
plantorna kunna sättas ut redan i
början av maj, den sista så sent,
att huvudena skördas under
senhösten. Blomkål kan icke med
fördel konserveras. Därför är man så
gott som helt hänvisad till direkt
förbrukning. Det är stora mängder
blomkål, som numera tillföres
marknaden. Vissa dagar 1947
torde enbart till Stockholm ha införts
30 ton blomkål. Möjligen kan en
del av överskottet under
skördeperioden lagras, när fryshus bli
mera vanliga. Djupfryst blomkål
är fullt ut lika fin som färsk vara.
Blomkål planteras ut med ett
radavstånd på 50—60 cm och ett
plantavstånd på 40—50 cm.
Skörden kan uppgå till 20.000 kg pr ha.
Jorden skall vara varm och
välgödslad, pH-värdet helst över 7,0.
Under torrperioder är det av
största vikt att konstbevattning kan
ske. Utan dylik kan icke räknas
med fullgod skörd.
Vattentillgången betyder så mycket för
blomkåls-odlingen, att det kan sägas, att den
som icke har tillgång till vatten
helst icke bör odla blomkål. Av
näringsämnen är det särskilt kväve
som kräves. Ända till 800 kg
kalksalpeter pr ha kan det vara
befogat att ge, denna kvantitet dock
i flera smärre givor. Av
superfosfat tillföres 400 kg och av kalk
200 kg. Det finns ett stort antal
sorter, som skilja sig
huvudsakligen i tidighet. Genomgående äro
blomkålsstammarna högförädlade.
Skörden sker, när huvudena äro
välutvuxna, men innan de börja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
