Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köksväxtodling - Frilandsodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Köksväxtodling
1091
3.000 kg pr ha. Röd kepalök odlas
för varje år i allt mindre
utsträckning och torde snart vara helt
förvisad till husbehovsträdgården. En
god mullhaltig jord, som håller
fuktigheten bra, är den idealiska
jordmånen för lök. Reaktionen bör
vara tydligt basisk och pH-värdet
därför ligga i närheten av 7,5.
Stallgödsel betalar sig avsevärt
bättre än samma mängder
näringsämnen i konstgödsel. Måste
konstgödsel tillgripas, är det dock
huvudsakligen fosfor och kalium,
som ges jorden; 200—300 kg
superfosfat och 300—500 kg kali är
en lagom giva. Av kväve ges
endast smärre kvantiteter och då i
form av salpeter. Svavelsyran
ammoniak sänker jordens reaktion
och kommer därför ej till
användning. Fröet sås vanligen ut
direkt på friland på 30—50 cm
radavstånd. Såmaskinen inställes
så att gallring helt kan undvikas.
Vidare sås mycket grunt och helst
så tidigt som möjligt. Fröet ligger
nämligen länge i jorden innan det
gror. Sås fröet för djupt blir
procenten halslök för stor. Man kan
beräkna en fröåtgång av 4—5 kg
pr ha. För att motverka angrepp
av lökfluga betas fröet ofta före
sådden med kalomel.
Upptagningen bör ske i slutet av augusti.
Skulle plantorna inte ha börjat
vissna ned vid denna tid vältas
fältet med en lätt vält. Efter
upptagningen får löken ligga kvar på
fältet minst 14 dagar för att
lufttorka. De placeras därefter i lådor
och ställas på torr plats för att
ytterligare torka före putsningen.
Tyvärr är den svenska lökens
hållbarhet icke så bra som den
utländskas. Den svenska bör därför
användas för vinterbehovet och
den utländska borde sedan inte
komma i marknaden förrän den
svenska är slutsåld. — Vitlök
(Allium sativum) odlas i ringa
utsträckning. Önskvärt vore, att
flera odlare toge upp kulturen, som
är lönande. Denna lök är flerårig
men tages upp på hösten och
löken kan då förvaras torrt till
våren då den delas i ett antal
små-lökar som sättas ut på 15 X 25 cm
avstånd. — Sticklök är endast
smålökar av kepalök som
vinterförvaras och sås ut på våren,
Sticklöken ger tidig skörd och
användes uteslutande för den tidiga
förbrukningen. — Potatislök bildar
flera lökar i en planta. Den
användes mycket i Norrland. Sidolökar
brytas av och sättas som sticklök
under våren. — Majrova (Brassica
campestris) användes en del i
Norrland på klimatiskt utsatta
platser. Den har en snabb
utveckling och blir skördefärdig tidigare
än kålrot. Den blir bäst på lätta
jordar. Odlas i övrigt som kålrot.
— Majs (Zea mays). Sockermajs
efterfrågas numera i städernas
delikatessaffärer. Sockermajsen
skördas när kolvarna äro utvuxna men
innan frönas innehåll stelnat, dvs.
övergått i stärkelse. Den äts rå
eller kanske bättre kokad i lätt
saltat vatten. Fröet sås i krukor i
bänk redan mars och utplantering
sker i början av juni. Radavstånd
80 cm och plantavstånd 30 cm.
Majsen trivs bäst i en varm,
välgödslad jord och i varmaste läge.
— Mangold (Beta cicla) är en form
av bladbeta med uppsvällda
bladskaft. Bladskaften kunna syltas och
bladen användas som spenat. —
Morot (Daucus carota) odlas
i stor utsträckning. Ett nytt
för-brukningsområde har moroten
funnit på senare år, enär man ur
denna numera fabriksmässigt
utvinner karotin, som är ett förstadium
till A-vitamin. En mängd sorter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
