Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köksväxtodling - Frilandsodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1092
Köksväxtodling
finnas, som ha speciell
användning. Sålunda finnas särskilda
drivsorter, som odlas i drivbänk. Hit
räknas bl. a. de s. k. karotterna,
de nästan runda morötterna, men
även andra mycket långa sorter.
Det finnes vidare sorter för tidig
frilandsodling och sorter som tåla
vinterförvaring relativt bra.
Morötter skola odlas på lätt sandjord
där de få den vackraste formen
men naturligtvis odlas de även i
tyngre jord. Den styva jorden
måste dock undvikas. Där bli rötterna
greniga och spruckna och därför
dåligt hållbara. Reaktionstalet skall
ligga omkring 7. I starkt sur jord
blir utbytet avsevärt lägre.
Stallgödsel ger bättre resultat än
konstgödsel men bör då nedbrukas
långt före sådden. Man antar
nämligen, att morotsflugan lockas av
gödsellukten. Av konstgödsel ges
300—500 kg salpeter, 100 kg
superfosfat och 200—300 kg kali.
Kali är ett viktigt näringsämne
och brist ger mycket stora utslag.
För den tidiga förbrukningen sås så
digt som möjligt. Däremot bör
sådden av vintermorötter ske senare
för att rötterna inte skall bli för
stora och träiga. Det gäller i
första hand inte att fika efter
mass-utbytet utan kvaliteten. Goda
priser uppnå alltid sensådda
morötter som till hösten äro halvvuxna.
Denna sådd sker i slutet av juni.
Vanligen användes 50 cm
radavstånd och gallring måste
företagas, då det är omöjligt att så så
tunt att detta krävande arbete
kan undvikas. 4—6 kg frö
beräknas pr ha och skörden kan för
fullt utvuxna rötter stiga till
50.000 kg pr ha. De tidiga
rötterna buntas utan att blastas i
knippor om 10 rötter.
Vinterförvaring sker i stuka eller källare
och bereder ofta vissa
vansklighe
ter. Noggrann täckning och goda
möjligheter att kunna lufta ur
stukan är det nödvändigt att
anordna. Moroten tål kyla dåligt.
—-Palsternacka (Pastinaca sativa)
odlas som morot. Ger avsevärt
högre utbyte efter stallgödsel
än konstgödsel. Palsternackan är
vidare betydligt härdigare än
moroten och kan stå kvar ute på
fälten utan skada även om marken
skulle vara helt tillfrusen. Fröet
sås tidigt. Man köper inte hem
större mängd frö än vad som går
åt för året. Det håller nämligen
inte grobarheten mera än ett år.
6—8 kg frö går åt per ha och
skörden kan bli ca 20.000 kg pr
ha. För sommarförbrukningen
användas kortvuxna former och för
senare användning de långa. —
Pumpa (Cucurbita pepo) odlas i
viss utsträckning på kontrakt till
konservfabriker som bereder suckat
av köttet. Pumpan kräver en varm
och mycket välgödslad jord. Vid
fältodling tages stora radavstånd,
1—1,5 m, och avståndet mellan
plantorna kan vara 0,5 m. Sådden
sker sent eller man sätter ut i bänk
uppdragna plantor, det senare dock
endast under små förhållanden. —
Purjolök (Allium porrum) måste
i motsats- till vanlig lok
förkultiveras för att hinna nå
för-säljningsstorlek. Det är en ganska
krävande odling, som dock tack
vare en starkt ökad förbrukning
blivit relativt vanlig. Jorden skall
vara i hög kultur. Är den inte
detta blir löken dåligt utvecklad. Av
största vikt är att jorden är väl
kalkad. Skall ett gott resultat
uppnås måste pH-värdet ligga mellan
7,0 och 7,5. Ett lägre värde
ger genast utslag i lägre skörd.
Purjolök fordrar mycket näring
och i väl kultiverad jord kan
denna tillföres i form av konstgödsel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
