Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köksväxtodling - Frilandsodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Köksväxtodling
1095
en delikat rotsak som dock odlas
i liten skala. Fröet sås tidigt på
40 cm radavstånd och plantorna
gallras till 5 cm. Skörden sker
under senhösten och plantorna
kunna stå kvar i jorden, då de inte
alls äro frostömma. — Sockerrot
Sium sisarum) är som svartrot
en flerårig rotsak. Odlas som
svartroten men har numera så gott
som helt försvunnit ur odling. —
Spenat (Spinacia oleracea) hör
till de mest lättfördärvade
köks-växterna. Trots detta
transporteras den ofta långa sträckor t. ex.
Skåne—Stockholm.
Produktions-och avsättningsorterna kunna
således ligga ganska avsides från
varandra. Den största delen av
produktionen går till
direktförbrukning, mindre kvantiteter
djupfrysas eller bearbetas i
konservfabrikerna. Den tidigaste spenaten
odlas i drivbänk eller t. o. m. i
växthus men så snart jorden reder
sig sås den första omgången på
friland. Utvecklingstiden är kort och
skördetiden likaså. Därför sås två
—tre omgångar under våren; under
högsommaren odlas ingen spenat.
I det starka solljuset och värmen
går den snabbt i frö och får
därtill en kärv, nästan besk smak.
Under eftersommaren sås åter ett par
omgångar för höstskörden. Spenat
trivs både på lättare och tyngre
jord men inte vid sur
jordreaktion. Hellre bör då jorden vara
alkalisk. Tillföres naturlig gödsel
är det välbetänkt att ge en eller
två övergödslingar med salpeter.
Skall fältet plockas mer än en
gång ges ytterligare en
salpeter-giva omedelbart efter den första
plockningen, annars gå plantorna
snabbt i frö. Spenaten bredsås
eller radsås. Radsåning är att
föredraga, enär jorden då kan hållas
lucker och ogräsfri med maskiner.
40 cm mellan raderna är ett
passande radavstånd. Fröet bör sås
så tunt, att gallring kan
uteslutas ; ca 40 kg frö användes pr
ha. Skörden kan beräknas till ca
10.000 kg pr ha. Plockning av
bladen för hand kräver ett stort
uppbåd av arbetskraft. Man har
därför börjat göra försök med
maskinell plockning. Transport bör
ske i smärre enheter för att om
möjligt hindra en alltför stark
värmebildning till följd av bladens
livliga andning. Nedkylning före
transport är önskvärd. — Tomat
(Solanum lycopersicum).
Frilands-odling av tomat i större skala är
en hasardartad odling som vissa
år kan gå bra men kräver så pass
mycket arbete att förlusterna bli
jämförelsevis stora under år med
kall och regnig väderlek. Den
huvudsakliga produktionen kommer
från växthus och produkterna
därifrån äro i kvalitet avsevärt
överlägsna frilandsvaran. Under
varma, solrika somrar kan dock
skörden från friland bli
tillfredsställande även kvalitativt. Jorden bör
vara varm och läget skyddat.
Gödsling sker huvudsakligen med
fosfor och kalium. Särskilt
kaliumbehovet är mycket stort. Man
bör ge ungefär 7 gånger så
mycket kalium som fosfor. Med kväve
bör man vara försiktig. En
kraftigt vegetativ växt är ej önskvärd.
Fröet sås i växthus i februari
eller mars och plantorna skolas först
och sättas därefter i kruka.
Ut-plantering sker när det inte längre
föreligger risk för frost. Det bör
vara 50 cm mellan raderna och 40
cm mellan plantorna i raden.
Redan vid planteringen sättes en
kraftig käpp till vilken plantorna
bindas. Skötseln är densamma som
för växthusodlade tomater (se
nedan). Dock toppas plantorna efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
