Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köksväxtodling - Frilandsodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1096
Köksväxtodling
att ha satt tre blomklasar. —
Ärt (Pisum sativum). De odlade
trädgårdsärterna höra till samma
art även om de äro varandra
mycket olika. En typ ärter, den
numera nästan försvunna
sparrisärtan (Lotus tetragonolobus)
skiljer sig från de övriga genom
sina vingade frukter. Den tillhör,
som det latinska namnet visar, ett
annat släkte. Ärter odlas numera
i mycket stor utsträckning på
kontrakt till konservfabrikerna.
Konserverade märgärter har helt
erövrat marknaden från
hemmakonservering i glasburkar.
Träd-gårdsärten är mycket mångformig.
Sedan gammalt är följande typer
kända. Sockerärt med flata
baljor, som skördas så tidigt, att
fröna inte hunnit utvecklas
nämnvärt. Denna typ saknar membran,
dvs, seg mellanhinna i
baljväg-gen. Baljorna kunna därför
förtäras hela. Spritärten har membran
och baljorna kunna därför inte
förtäras. Fröna äro runda och
härdiga. Spritärter kunna sås tidigt.
Märgärter ha liksom spritärter
membran i baljväggen, fröna äro
skrynkliga och ömtåliga för kyla
i jorden men mycket delikata.
Spritärter användas för det
tidigare behovet men ersättas efter
14 dagar med märgärter. Genom
korsning har på sistone en ny typ
uppstått. Brytmärgärt, en
korsning mellan sockerärt och
märgärt med föräldrarnas goda
egenskaper delvis t. o. m. förstärkta.
Den saknar membran och kan
därför användas som sockerärt men
baljväggen är tjockare och sötare.
Denna typ kan tillskrivas god
framtid. Av alla typerna finnas
låga, medelhöga och höga sorter.
Särskilt de höga är det nödvändigt
att odla vid nät. Eftersom de inte
ge nämnvärt högre avkastning
än låga sorter är det
förklarligt att handelsodlarna i stor
utsträckning odlar endast lågvuxna
sorter. Bästa skörden erhållss från
en varm, mullrik och kalkhaltig
jord men ärterna äro ingalunda
finsmakare. De hålla till godo med
jord av olika slag. Kväve samlar
ärterna själva men det har visat
sig värdefullt att ge dem ett litet
startkapital vid sådden. En
grundgödsling med 200—300 kg av
vardera superfosfat och kali är
utmärkt. För socker- och spritärter
sker sådden så tidigt som möjligt,
de övriga väntar man med till
mitten av maj. Det behövs ganska
mycket frö, 150—200 kg pr ha.
Skörden av baljor kan uppgå till 10.000
kg per ha men därvid måste
beräknas att för märgärter går inte
mindre än ungefär 50 % av
vikten bort i baljor. Sockerärter ge
mindre skörd medan däremot
bryt-ärter ger minst lika stor skörd.
Där kan som nämnts även baljorna
användas. För konservindustrin
sker skörden i en eller högst två
omgångar. Gäller det
privatbehovet plockas så länge det finns
baljor kvar. Vid fältmässig odling av
låga ärter väljes radavstånd på 50
cm. Höga ärter sås i dubbla rader
och mellan dessa rader göres en
bredare gång gärna 80—100 cm.
2) Fleråriga köksväxter
odlas på särskilda skiften eller inne
i trädgården på en sådan plats, att
de icke störa den normala
cirkulationen. De flesta bland dessa
fleråriga köksväxter odlas numera i
stort av specialister. — Gräslök
(Allium schoenoprasum). Man utgår
från frösådd, men har man fått en
bra stam, förökas denna därefter
genom delning. Det
utgångsmaterial som erhålles från frösådd är ofta
något heterogent, varför de
sämsta typerna sorteras ut. Jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
