Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laktationsperiod - Laktatmetoden - Laktos - Lamarckism - Lamellkoppling - Lamhet - Lamslag - Landsbergsblandning - Landsbygdens Folk - Landsida - Landskapsvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1116 Laktatmetoden — Landskapsvård
sta avkastning under tredje till
sjätte perioden, dvs. vid 5—8 års
ålder. Härefter brukar
avkastningen åter sjunka. Rbg.
Laktatmetoden, en av H. Egnér
utarbetad metod för bestämning av
växttillgänglig fosforsyra i jord.
Metoden går ut på att extrahera
den vid en viss surhetsgrad
lätt-lösliga fosforsyran ur ett prov av
jorden med tillhjälp av en
buffertlösning bestående av en blandning
av fri mjölksyra och kalciumlaktat,
samt därpå följande analytisk
bestämning av den extraherade
fosforsyran på kolorimetrisk väg. —
Laktatmetoden har som en snabb
metod, vilken ger reproducerbara
värden, kommit till stor
användning vid s. k. markkartering. F.
Laktos, se Kolhydrater.
Lamarckism, se Descendensteori.
Lamellkoppling, se Kopplingar.
Lamhet, se Förlamning.
Lamslag, se Korsförlamning.
Landsbergsblandning består av
in-karnatklöver, luddvicker och
italienskt rajgräs. Användes någon
gång i vårt land i ettåriga vallar.
KIK.
Landsbygdens Folk, Riksförbundet,
se Riksförbundet Landsbygdens
Folk.
Landsida, se Plog.
Landskapsvård. Att äga och bruka
en gård är något så helt annat än
att äga och driva t. ex. en firma.
Om firman ej sköts, lägges
verksamheten ner — firman upphör att
existera. Om gården vansköts, får
ägaren lämna den i andra händer.
Gården består generation efter
generation, århundrade efter
århundrade — det är ägarna, som
växla. Att äga en gård innebär
därför mindre ett ägande i vanlig
bemärkelse än rätten att bruka och
förvalta den. Gården är ett arv
från gångna generationer och skall
lämnas till efterkommande. Det
gäller därför att förvalta arvet
med känsla både för gångna och
för kommande släktled. Man måste
se både bakåt och framåt för att
kunna hålla rätt kurs. — Ej blott
med hänsyn till ansvaret inför
kommande generationer skiljer sig
firmainnehavaren från
jordbrukaren, utan även med hänsyn till
medmänniskorna. Vad den
förstnämnde gör eller inte gör
återverkar mestadels bara på bokslutet.
Men gården ligger öppen och
synlig för alla, som färdas fram i
landskapet. Därför håller den
an-svarskännande jordbrukaren sin
gård i sådant skick, att den tål att
visas för andra. Han sätter en ära
i att visa en god skörd och en
välvårdad skog, han håller puts och
ordning. — I det följande skola vi
beröra dessa problem sedda ur
landskapsvårdens synvinkel. — Låt
oss börja med det sätt varpå
gården presenterar sig från vägen.
Gammal ståtlig karolinsk tradition
är det, när vägen i en allé går rakt
fram mot byggnaden (bild 1). Om
de enstaka alléträden äro vackra
eller ej, spelar mindre roll. Det är
stammarnas rytm och det långa
perspektivet, som ger effekten.
Denna enkla, klara uppläggning har
i några århundraden tillämpats på
större och medelstora svenska
gårdar särskilt i södra och mellersta
Sverige. Vid mindre gårdar bör
allén inte vara för lång och ej
heller bestå av stora träd. Där passar
rönn eller i Skåne klippta pilar (se
artikeln Allé- och parkträd). Det
kan också räcka med några träd,
som rama in gårdsplanen, eller ett
ståtligt vårdträd. ■— När allmänna
vägen stryker nära intill stugan,
gäller det att visa denna från dess
fördelaktigaste sida -— inte som i
bild 2, då man ser medaljens
baksida med soptunna, isstack och
hemlighus. Med litet omtanke kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
