Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbruksingenjör - Lantbruksingenjörsassistent - Lantbruksinstitut - Lantbrukskapital
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lantbruksingenjörsassistent — Lantbrukskapital
1131
bildningen av lantbruksingenjörer
har varit uppdelad så att den
tekniska undervisningen meddelats
vid tekniska högskolan, den
agro-nomiska undervisningen vid
lant-brukshögskolan (se d. o.). N. H—Z.
Lantbruksingenjörsassistent biträder
lantbruksingenjör vid utförandet
av förekommande
undersöknings-och utredningsarbeten såväl å
för-rättningsstället som å
tjänsteloka-len. Lantbruksingenjörsassistent
skall ha genomgått lantbruks- eller
lantmannaskola samt kurs för
utbildning av förrättningsmän vid
täckdikningsföretag och därjämte
ha avlagt examen å
byggnadslin-jen vid statligt tekniskt läroverk
ävensom under viss tid ha varit
anställd såsom tekniskt biträde
hos lantbruksingenjör. N. H—l.
Lantbruksinstitut var under lång tid
benämningen på vårt lands
anstalter för högre
lantbruksundervis-ning. Ordet lantbruksinstitut
återfinnes första gången i samband
med Edvard Nonnens
lantbruksinstitut, som började sin verksamhet
vid Degeberga i Skaraborgs län
år 1834. Sedermera har ordet
främst varit förbundet med Ultuna
och Alnarp. Ultuna
lantbruksinstitut grundades år 1849.
Alnarpsin-stitutet började sin verksamhet år
1862. Från år 1904 bestod
undervisningen av en tvåårig,
uteslutande teoretisk kurs. De
utexaminerade eleverna kallades agronom. Då
lantbrukshögskolan inrättades 1932
upphörde Ultuna lantbruksinstitut.
Samtidigt omorganiserades
undervisningen vid Alnarp. Se därom
Al-narps lantbruks-, mejeri- och
träd-gårdsinstitut. (Se även
Internationella lantbruksinstitutet i Rom.)
Rbg.
Lantbrukskapital är den
sammanfattande benämningen på alla de
för-mögenhetsföremål som äro
nödvändiga för driften av ett
jordbruks
företag. Hit hör alltså egendomen
själv, döda och levande inventarier,
förråd samt kontanta medel som
behövas till avlöningar m. m. •—
Lantbrukskapitalet brukar
uppdelas i fastighetskapital och
driftskapital. Fastighetskapital
omfattar jord, byggnader,
grundförbättringar och växande gröda
m. m., alltså allt det som enligt
lagen betraktas som fast egendom
(se även d. o.) och som följer med
fastigheten vid köp och
försäljning. Per hektar räknat växlar
fastighetskapitalet avsevärt mellan
olika storleksklasser av jordbruk.
Självklart är att växlingar också
förekomma alltefter jordens
bördighet, klimatet,
avsättningsför-hållanden för jordbrukets
produkter osv. Som allmän regel kan
sägas att under i övrigt lika
förhållanden fastighetskapitalet i kronor
per hektar är större desto mindre
fastigheten är. En viktig orsak
härtill är att bland köparna av
fastigheter de flesta endast äro i
stånd att köpa en mindre gård. På
detta sätt blir efterfrågan på
små-gårdar tämligen stor och priset
pressas upp. En annan synnerligen
viktig orsak ligger i smågårdarnas
dyrbara byggnadsbestånd. På små
gårdar spelar inte minst
bostadsvärdet av den till fastigheten
hörande manbyggnaden en särdeles
stor roll vid värdesättningen.
Överhuvudtaget innebär frågan om
byggnadskapitalet ett av
jordbrukets allvarligaste problem. För
medelstora och mindre gårdar äro
husens nybyggnadskostnader ofta
lika stora som eller till och med
avsevärt större än hela
fastighetsvärdet. — Driftskapitalet
utgöres av husdjuren, redskap och
maskiner, förråd och erforderliga
kontanter. Beträffande storleken i
kronor per hektar vid olika
gårdsstorlek gäller detsamma som för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
