Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livdjurshandel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Livdjurshandel
1155
ransskyldighet för medlemmarna
beträffande alla slaktdjur, under
det att för livdjuren sådan
leve-ransskyldighet icke föreligger.
Tidigare ägde en stor del av
livdjurs-handeln rum på marknader och
s. k. månadsmöten, dit samtidigt
slaktdjuren i stor utsträckning
sammanfördes. Fortfarande sker
en betydande kreaturshandel på
dessa marknader, men efterhand
som slakteriföreningarna i allt
högre grad tagit slaktdjuren om
hand har såväl tillförseln av
nötkreatur till de olika marknaderna
som marknadernas antal starkt
reducerats. Under tioårsperioden
1931—1941 minskades sålunda
antalet kreatursmarknader från 275
till 255, av vilka endast ett fåtal
uppvisade en mera betydande
omsättning av djur. Emellertid har
även tillförseln av egentliga
livdjur till marknaderna starkt
minskat under senare år, beroende på
den allt intensivare kampen mot
de smittosamma
husdjurssjukdomarna, främst tuberkulos och
smittsam kastning hos nötkreatur.
På marknaderna sammanföras
nämligen djuren utan åtskillnad
och efterhand som de tbc- och
kastningsfria besättningarnas antal
stiger, blir det ett allt mindre
antal jordbrukare, som kunna
införliva sådana marknadsdjur med sina
besättningar. En beräkning vid
1930-talets början visade, att
omkring 25.000 nötkreatur försåldes
på marknaderna. Även om
sedan dess en avsevärd minskning
skett, omsättes dock fortfarande
åtskilliga djur på denna väg. En
mycket betydande livdjurshandel
sker vidare vid de offentliga
auktioner, som främst hållas på
vårarna i samband med att gårdarna
byta ägare eller arrendatorer.
Enligt beräkningar skulle vid 1930-
talets början sammanlagt omkring
50.000 nötkreatur försålts på
sådana offentliga auktioner och intet
tyder på att denna siffra minskatä
sedan dess. Efterhand som
tillförseln till marknaderna av skäl, som
förut antytts minskat, har i stället
kreaturshandlarnas uppköp av
livdjur direkt på gårdarna ökat och
numera torde antalet på denna väg
omsatta livdjur betydligt överstiga
det antal livdjur, som försäljes på
marknaderna. — Vid sidan om
dessa huvudformer för livdjurshandeln
sker en icke obetydlig handel
direkt jordbrukarna emellan eller, då
det är fråga om avelsdjur genom
avelsföreningar och
hushållningssällskap. Slutligen har under de
senaste åren slakteriföreningarna i
allt större grad börjat intressera
sig för livdjurshandeln icke blott
som ett medel att ernå ett
starkare grepp över slaktdjurshandeln
utan främst därför, att det måste
vara ett jordbrukarintresse av
första rang, att denna handel
rationaliseras. — Den allt livligare
kampen mot de smittosamma
husdjurssjukdomarna har medfört
ökade krav på kontroll över
livdjurshandeln, som icke äro
tillgodosedda i de former den nu i
allmänhet bedrives. Tvärtom har
livdjurshandeln i sin hittillsvarande
utformning i mycket hög grad
bidragit till spridandet av de
smittosamma husdjurssjukdomarna,
främst tuberkulosen och den
smittsamma kastningen hos
nötkreaturen, vilka enbart dessa orsaka
jordbruket en årlig förlust på
omkring 50—60 miljoner kronor. Att
få bättre förhållanden till stånd i
detta avseende är ett av
huvudmotiven för att jordbrukets egna
organisationer, slakteriföreningarna,
nu på allvar upptagit
livdjurshandeln som verksamhetsgren. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
