Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljus - Ljusgroning - Ljushuggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1162
Ljusgroning — Ljushuggning
fotografera föremål i dis och
dimma även på stora avstånd, där man
annars intet ser av dem. Den
värmestrålning, som utgår från
jorden och växterna under ett
driv-bänksfönster, kan ej tränga genom
glaset, den återkastas och
värmeenergien stannar därinnanför.
Energien hos det synliga ljuset,
som föll in genom glaset har
omvandlats till långvågigt, ultrarött,
osynligt ljus. Värme strålar om
natten ut från jorden mot de övre
luftlagren och den kalla rymden
och jordytan avkyles därigenom.
Är himmelen alldeles klar och
luften fri från fuktighet, finnes intet,
som hindrar utstrålningen, men ju
fuktigare de lägre luftlagren äro,
desto mer av jordbestrålningen
absorberas av vattenångan därstädes
och strålas tillbaka mot jorden,
vars temperatur därigenom
långsammare sjunker. Ett molntäcke
skyddar ännu bättre. Risken för
frost är mindre, då himlen är
mulen, än då den är molnfri (se
Fuktighet). — Det synliga ljusets
styrka mätes i normalljus (nlj). EM
vanligt Liljeholmens stearinljus,
av vilka det går 6 på paketet, har
ca 1 nlj styrka. Ljusenergien, som
per sek. utgår från en ljuskälla,
ljusflödet, mätes i lumen. Från en
punktformig ljuskälla av 1 nlj
ute-går 4 it — 12,57 lumen = 1.257
decalumen. Med en ytas belysning
förstås ljusflödet per ytenhet, den
mätes i lux (1 lux = 1 lumen pr
m2). Det indirekta ljuset från
himlavalvet spelar i arbetslokaler
större roll än det direkta solljuset, som
ofta är för skarpt. Vid konstgjord
belysning bör ljuset avskärmas så
att direkt strålning från lampan ej
träffar ögat. Numera användes
ofta indirekt belysning även av
stora lokaler. Normal
arbetsbelys-ning är 80—300 lux. Vid medicinsk
ljusbehandling användes både
synligt och osynligt ljus.
Värmestrålar och korta elektriska vågor
(kortvågsbehandling) användes vid
värmebehandling av huden och
därunder liggande mjukdelar,
röntgen- och radiumstrålning
(radiumbehandling) då det gäller
behandling av djupare liggande elakartade
svulster. Ultraviolett ljus verkar
starkt bakteriedödande. Det har
även förmåga att vid bestrålning
av vissa födoämnen t. ex. mjölk
höja D-vitaminhalten. Speciellt
våglängdsområdet 2400—3020 Ä
är därvid verksamt. M. Sjm.
Ljusgroning betecknar den
omständigheten, att vid
groningsunder-sökning av vissa fröslag, framför
allt gröe-arter, men även andra
gräsarter, gran, tall, m. fl. fordras
god tillgång på ljus för att största
antalet verkligt grobara frön skola
komma till utveckling. —
Ljusgroning användes också
laboratorie-mässigt i fråga om potatis för att
av ”groddarnas” (skottens)
beskaffenhet och färg erhålla
hållpunkter för fastställande av
sortäkthet. H. W-e.
Ljushuggning, en huggning i ett
medelålders eller äldre bestånd, som
avser att genom ett relativt
kraftigt uttag ge de bästa stammarna
ljus, ökad näring och utrymme för
en sista utveckling före
sluthuggningen. Ljushuggningen kan
sålunda sägas vara en sista gallring.
Den sättes icke in förrän
beståndets utveckling fortskridit så långt
att höjdtillväxten i det närmaste
upphört och kvistrensningen
avslutats, sålunda då kronorna fått sin
slutliga längd. Ingreppets styrka
bör avpassas efter markens
godhetsgrad på så sätt att bättre mark
får bära ett tätare bestånd, men
under alla omständigheter vara så
starkt att kronorna efter
hugg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
