Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Loge - Lokalbedövning - Lokalförening - Lokalstammar - Lokomobil - Lokor - Lokstad - Lommeört - Longering - Loppor - Losta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1164
Lokalbedövning — Losta
plan. Från detta glider lasset ned
mot tröskverkets plattform och
matas för hand in i tröskverket.
Det har dock visat sig svårt att
få fram snedplan som släppa fram
lasset med lagom hastighet
samtidigt som de fördela lasset så att
kärvarna kunna lösgöras utan
ansträngning. I andra fall placeras
tröskverket i en grop eller också
låter man vagnarna köra upp på
en bana så att kärvarna vid
avlastningen för hand kunna kastas
nedåt mot tröskverket. Själva
avlastningen går bäst på detta sätt.
Under senare år ha med
uppskärnings-anordning utrustade elevatorer fått
stor användning. Dessa leda
kärvarna direkt till tröskverkets
självmatare. — Utrymmesbehovet kan
beräknas så att 1 ton otröskad säd
kräver 13—15 m3 och 1 ton hö
omkring 13 m3. Rbg.
Lokalbedövning. Kokain och andra
närbesläktade kemiska medel ha.
insprutade under huden, förmågan
att bedöva nerver och känsloorgan
i omgivningen. Användes i stor
utsträckning vid operationer,
smärtsam sårbehandling m. m. Hfld.
Lokalförening eller
lantmannaförening kallas de små inköps- och
försäljningsföreningar ute i
bygderna vilka utgöra den yttersta
ut-greningen av Svenska lantmännens
riksförbund. (Se Lantmännens
Riksförbund och Föreningsrörelse.)
Lokalstammar, se Växtförädling.
Lokomobil, en på hjul monterad,
transportabel ångmaskin.
Lokomo-bilen användes förr rätt mycket
vid anläggningar, där kraftbehovet
ej var så stort och av mera
tillfällig art. Maskintypen har numera
till stor del utträngts av traktorer
och elektriska motorer. H. G.
Lokor, bogträn eller lokträn, se Selar.
Lokstad, den del av bogen, mot vilken
lokorna skola ligga an.
Lommeört (Capsélla bursa pastoris),
en till de korsblomstrigas familj
(Cruciferae) hörande ört med en
tät rosett av parflikiga blad, 10—
50 cm hög, grenig stjälk, med vita
blommor och trekantiga platta
skidor. Den är ett över hela landet
ytterst allmänt och ofta besvärligt
ogräs på åkrar och i trädgårdar.
D. L.
Longering, linlöpning, använder man
sig av vid hästdressyr och motion.
Hästen betslas med träns eller
kapson (se d. o.), och föres sedan
i en lina på ett runt spår. Dhl.
Loppor, små vinglösa, från sidorna
starkt hoptryckta insekter med
sugande mundelar. De äro blodsugare
hos människor och däggdjur och
äro särskilt i varmare länder
kända som överförare av åtskilliga
farliga sjukdomar, bl. a. pest.
Larverna äro smala, fotlösa och leva
av damm och smuts —
människo-lopporna gärna i golvspringor —
och förpuppa sig i en kokong. I
denna kunna sedan de fullbildade
lopporna ligga mycket länge i
fullständig overksamhet, vilket
förklarar varför loppor massvis kunna
förekomma i obebodda hus. I
Sverige finnas minst ett 40-tal arter.
Människoloppan kan tillfälligtvis
gå över på djur, liksom även t. ex.
hundloppan ibland anfaller
människor. Människoloppan bekämpas
bäst genom rengöring, framför allt
ordentlig skurning på golven,
luft-ning och piskning av sängkläder
osv. Lopp-plågan tycks dessbättre
på senare tid ha försvunnit på de
flesta håll i landet. O. A.
Losta (Bromus), ett släkte i gräsens
familj med grovvuxna arter som
särskilt utmärka sig för stora
småax, större än ex. ängssvingel
(ax-losta). Ett par ha viss betydelse
som foderväxter. Foderlosta (B.
inermis), är mångårig, härdig, mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
