Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lupin - Lupinförgiftning - Lupinus - Lupulin - Lusflugor - Luxation - Luzern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1172
Lupinförgiftning — Luzern
Frön större än hos gul lupin varför
utsädesmängden bör vara 30—50
kg. större per ha. Den blå lupinen
är ej så känslig för kalk som gul.
Den växer också fortare och är 6—
12 dagar tidigare än den gula men
förhåller sig i övrigt som den gula
lupinen. Våren 1948 har från
Sva-löf utsläppts Borrélupin som
beräknas vara 7—10 dagar tidigare än
den vanliga gula sötlupinen. Vid
fröodling bör radsås med 20—30
cm avstånd och hästhackas. I
Tyskland förordas att blanda in 15—20
kg havre vid sådden. Havren gror
hastigare och möjliggör tidig
häst-hackning. Då torkning av
grönmassan sker långsamt är hässjning att
förorda. — Vid odling till
grönskörd för foder eller gröngödsling
kan ernås upp till 50 ton
grönmassa per ha. — Vit lupin (Lupinus
alleus) är ännu större och
kraftigare än blå lupin men mycket
senare i utveckling, varför den i vårt
land endast kan brukas för
gröngödsling. Odling i övrigt som hos
föregående. — Mångbladig
lupin är en flerårig planta av
växlande typ, men i regel hög och
kraftig. Första året utvecklas
bladrosett, följande år blombärande
stänglar. Den lämpar sig bäst till
gröngödsling och kan ej fröodlas
hos oss. K1K.
Lupinförgiftning (lupinos) orsakas
genom för stark utfodring med
lupiner och särskilt gula lupiner.
Sjukdomen resulterar i en
leversjukdom med gulsot och feber.
Djuren få antingen förstoppning eller
■ -diarré. I akuta fall kan
förgiftningen leda till död på några dagar. Vid
kroniskt förlopp brukar gulsoten
saknas. Leverskadan blir så
småningom så höggradig, att djuret
magrar och dör. Dhl.
Lupinus, se Lupin.
Lupulin, se Humle.
Lusflugor, se Tvåvingar.
Luxation, se Ledlidande.
Luzern eller smäre (Medicago),
växtsläkte av baljväxtema med
blåluzern eller blåsmäre som
viktigaste art. Luzernarterna ha blad
som äro tredelade men mindre än
klöverbladen. Samlingen av
blommor är utdragen till en klase, och
fröna äro samlade i spiralformig
eller bladformigt utbildade baljor. —
Blåluzern (M. sativa) har sitt
ursprung i sydliga varma länder
och är därför osäker i odling hos
oss. Av naturen är den mångårig
och genom sin kraftiga rot, som kan
nå meterdjupt och än längre ned i
jorden, är den synnerligen
oberoende av nederbörd under växttiden.
Under varma somrar och milda
vintrar kan den även hos oss bli
Unga luzernplantor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
