Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lövskogsnunnan - Lövsta lantmannaskola - Lövträd - Lövträdens skadedjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lövsta lantmannaskola — Lövträdens skadedjur
1187
Lövskogsnunnan.
a. larv, b. hane, c. hona.
en vingbredd av 35—50 mm. Den
är mörkt gulgrå och har svarta
vå-giga tvärlinjer på framvingarna.
Larven är grågul, mörkt
marmore-rad, hårig, med karakteristiska
vårtor på ryggen, varav de första
5 paren äro blå och de bakre 6
paren röda. Lövskogsnunnan
angriper lövträd av olika slag. Äggen
läggs på sensommaren i högar och
övertäckas med honans lossnande
gumphår. Äggen kläckas efter
övervintringen följande vår.
Larverna äta på bladen till in i juli
månad, då de förpuppas mellan
hopspunna blad eller i
barkspringor. Lövskogsnunnan förekommer
mycket sparsamt i södra Sverige,
men kan vid massförökning
förorsaka stor skadegörelse. Dess
bättre äro dess härjningar mycket
sällsynta (det sista
massuppträ-dandet av denna fjäril i Sverige
pågick åren 1898—1902).
Motåt
gärder, bepudring med
kontaktgifter. W. B.
Lövsta lantmannaskola (Gotlands
läns lantmannaskola) är sedan
hösten 1948 förlagd till Lövsta vid
järnvägslinjen Visby—Roma, ca
iy2 mil sydöst om Visby. Adress,
Gotlands Karby. Skolan ordnar
vanlig vinterkurs med början den 1
nov. Denna följes av fortsättningsr
kurs under tiden april—augusti (se
Lantmannaskola). Skoljordbruket
omfattar 57,2 ha åker, 17,8 ha
betesmark och 44 ha skogsmark.
Växtodlingen är i betydande grad
inriktad på produktion av brödsäd,
oljeväxter, sockerbetor och vallfrö.
Såväl häst- som nötkreaturs- och
svinavel bedrives.
Lövträd. Träd som kännetecknas av
att de bära löv. Hos oss
förekomma blott s. k. sommargröna
lövträd, som fälla bladen på hösten.
I sydligare trakter, bl. a.
sydligaste Europa, är den vintergröna
lövskogen förhärskande. Den
fäller ej bladen på hösten. Lövskog
förekommer i dubbelt så stor
utsträckning som barrskog i världen,
men den har ej tillnärmelsevis
samma betydelse för
virkeshushåll-ningen som barrskogen. Till en del
beror detta på att virket i många
lövträdarter är mindre lämpligt,
men ofta har man att söka
orsaken därtill i att lövträdskogarna i
stor utsträckning förekomma i
trakter dit civilisationen ännu ej
nått. Våra inhemska lövträd,
framförallt björken (se d. o.) ha under
senare år vunnit en allt större
efterfrågan och mångsidigare
användning. Bl. a. torde björken inom
snar framtid få stor betydelse som
råvara vid
sulfatmasseframställ-ning. A. P.
Lövträdens skadedjur, se
Allövbag-gar, Alviveln, Askbastborren,
Asp-glansbaggen, Aspvedbockar, Björk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
