- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
1205

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Markkartering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Markkartering

1205

en måttlig underhållsgödsling
ibland vara behövlig. I övrigt kan
fosfatgödslingen tills vidare inbe-

sparas. — Fastmarksjord klass
Illb. Fosfatgödsling under inga
förhållanden lönande.

C. Kalitillstånd.

På grundval av det s. k. kalivärdet bedömes kalitillståndet, dvs. markens
förmåga att leverera för växterna behövlig kaliumnäring. Kalitillståndet kan
vara mer eller mindre tillfredsställande ur växtnäringssynpunkt, och med
hänsyn härtill indelas jordarna i följande kaliklasser:

[-Kaliklass-]

{+Kali- klass+} Beteckning på kartan Kali-tillstånd
la Röd cirkel Mycket otillfredsställande
Ib Röd ring Otillfredsställande
II Grön cirkel Ej fullt tillfredsställande
IHa Blå ring Tillfredsställande
nib Blå cirkel Fullt tillfredsställande

Gödslingsråd m. m.

Klasserna la och I b. För ernående
av till mängd och beskaffenhet
fullgoda grödor fordras att
kalitillståndet förbättras. Detta
uppnås genom kraftig gödsling med
stallgödsel (såväl fast som
flytande) och kaliumhaltig
handelsgödsel (40 % och 20 % kalisalt,
kai-nit, svavelsyrat kali). Kaligödsling
är som regel lönande till alla
grödor. Klass la fordrar givetvis
rikligare gödsling än klass I b.
Hänsyn bör även tagas till jordarten.
Riklig kaligödsling på mull- och
torvjordar, särskilt de senare, enär
kalibristen här nästan alltid är stor
och stallgödsel av flera skäl endast
kan givas i ganska begränsad
mängd. Starkare gödsling på
lerfria fastmarksjordar (mo, sand
och grus) än på lera och
lerblan-dade jordar, starkare ju
grovkornigare jorden är. Av de olika
grödorna ha rotfrukter, särskilt
foderbetor, största kalibehovet, därnäst
klövervallar. Skall klövern på en
kalifattig jord gå väl till och hålla
sig kvar i vallen behövs i regel
kaligödsling redan vid insådden. —
Måttlig kaligödsling är i allmänhet

lönande, särskilt på torvjordar och
lerfria, grovkorniga
fastmarksjordar, och företrädesvis till
rotfrukter och vallar. Erhålla
rotfrukterna normal mängd stallgödsel och
erhålla vallarna en relativt riklig
övergödsling med stallgödsel eller
urin, kan dock kaligödslingens
räntabilitet ofta bli tvivelaktig,
åtminstone på lerblandade jordar. För
övrigt gäller att kaligödslingen ej
kan eftersättas mer än en kortare
tid, i synnerhet om stark
kvävegödsling användes och om därtill
stallgödseltillgången är relativt
ringa. — Klass Illa. Kaligödsling
som regel ej lönande till
fastmarksjordar. Till äldre vallar på lerfria
fastmarksjordar kan dock en
måttlig kaligödsling mången gång vara
lönande även inom klass Illa, i
synnerhet om jorden är grovkornig
(sand- och grus jordar) och vallen
ej erhåller övergödsling med
stallgödsel eller urin. Till vallar på
mull- och torvjordar är en måttlig
kaligödsling att tillråda även inom
denna klass, i varje fall kan
kaligödslingen ej eftersättas någon
längre tid. — Klass Illb.
Kaligödsling ej lönande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/1253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free