Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjölkundersökningar - Mjölkvåg - Mjölkåder - Mjölkört - Mjöllöss - Mjölmask - Mjölon - Mjöloret - Mjölöka - Mo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1264
Mjölkvåg — Mo
dersökningsmetoder, fosfatas- och
peroxidasprov (se Pastörisering).
C. B-l.
Mjölkvåg. När mejerierna tager emot
mjölk från sina leverantörer
vä-ges mjölken in på särskilda
mjölk-vågar. Dessa äro försedda med ett
kar dit mjölken hälles för vägning.
Vågkaret är ibland vridbart så att
den vägda mjölken kan sorteras
och tappas i olika förvaringskar.
— Även vid utlämning av
skummjölk o. dyl. användas vågar.
Dessa äro anbragta direkt på
förva-ringskaret och ha liksom
inväg-ningsvågarna ett eget kar dit
mjölken tappas för vägning.
Vågen och förvaringskarets
utlopps-kran äro sammankopplade. När
önskad mjölkmängd tappats i
vågkaret stänges kranen automatiskt.
Mjölkåder, mjölkvenen, går en på
varje sida, i slingrande förlopp
direkt under huden från juvret till
de s. k. mjölkhålen i trakten av
bröstbenets bakre ända. Här
övergå de i inre bröstvenen. Stora,
slingrande mjölkådror ha tidigare
tytts som goda mjölktecken (se
d. o.). Dhl.
Mjölkört, mjölke, hömjölke, kropp
osv., (Chamaenerium eller
Epilo-bium angustifolium), tillhörig
familjen Onagraceae, är en ofta mer
än meterhög ört med mestadels
ogrenad stjälk, strödda, lansettlika
blad och en lång, toppställd klase
av lysande röda blommor. Den är
allmän över hela landet på stenig
skogsmark, hyggen, vägslänter
och liknande ställen. — På
sand-och myrmarker kan mjölkört
också bli ett åkerogräs, som utom
genom de lätta, hårpenselförsedda
fröna sprides med underjordiska
utlöpare. — Mjölkörten har varit
föremål för en hel del vidskepliga
bruk, vilket bl. a. avspeglar sig i
de många folknamnen; rötterna ha
haft medicinsk användning, fröhår
och stjälkfibrer ha försökts som
spånadsmaterial och bladen kunna
användas som téersättning. D. L.
Mjöllöss, mycket små skinnbaggar,
som i hög grad likna små vita
fjärilar. Hit hör den blott ett par mm
långa vita flygaren, som är ett
mycket vanligt skadedjur inomhus
på t. ex. fuchsior, pelargonior,
tomater m. fl. Larverna ha form av
tunna, avlångt rundade,
halvgenomskinliga skivor och sitta
orörliga, tätt tryckta till bladen. Be-
Koloni av vita flygaren på undersidan
av pelargoniumblad.
kämpning medelst besprutning
med t. ex. nikotin eller 1 %
såplös-ning. Vissa larvstadier äro mycket
motståndskraftiga, varför
behandlingen måste upprepas efter någon
vecka, ibland ett par, tre gånger.
O. A.
Mjölmask, se Mjölbaggar.
Mjölon, se Medicinalväxter.
Mjöloret, se Kvalster.
Mjölöka, se Mjöldryga.
Mo är namnet dels på
mineraljords-material av kornstorleksgruppen
0,2—0,02 mm dels också på den
motsvarande jordarten, som består
övervägande av partiklar med
denna storlek (se Jordarter). Med
mo betecknas även vissa
(tallbevuxna) mo- och sandslätter, som
flerstädes förekomma i närheten
av rullstensåsar. P. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
