Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mugg - Muldjur - Mul- och klövsjuka - Mull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Muldjur — Mull
1275
våtvarma omslag med Burows
lösning och försiktigt avlossande av
sårskorporna. Salvor. Hfld.
Muldjur framkomna genom korsning
av häst och åsna. Avkomma av
hingst och åsnesto kallas mulåsna
medan avkomman av åsnehingst
och sto kallas mula. Muldjuren ha
ytterst sällan förmåga att i sin tur
lämna avkomma.
Mul- och klövsjuka är en ytterst
smittsam kreaturssjukdom, som
angriper alla arter av klövbärande
djur, såväl tama som vilda.
Sjukdomen orsakas av ett virus (se
d. o.), som åstadkommer
biåsutslag framförallt på mulen, tungan,
vid klövarna och på spenarna.
Sjukdomen börjar med en kraftig
temperaturstegring till 40—41 °,
dålig eller upphörd foderlust och
starkt nedsatt mjölkproduktion.
Under de första dagarna ha
blå-sorna utbildats. De äro olika stora
och innehålla en serumliknande
vätska. Blåsorna brista snart och
efterlämna högröda sår. Genom
biåsbildningen inuti munnen
erhål-les en kraftig dregling, som
åtföljes av ett smackande ljud.
Klövlidandet ger snart hälta på ett eller
flera ben. Kotorna rätas ofta upp.
Djuren ligga mycket och vilja ej
gärna resa sig. De efter blåsorna
såriga spenarna äro mycket ömma
och juverinflammationer och
spen-lidanden tillstöta ofta. Vid
godartat förlopp är dödsprocenten låg
beträffande vuxna djur, medan den
för unga djur går upp till 50. En
mera elakartad form av mul- och
klövsjuka orsakar mycket hög
dödsprocent även bland äldre djur.
Får och svin drabbas i regel
hårdare av sjukdomen och
dödsprocenten är för dessa djur vanligen
hög. Man räknar med att tre olika
former av sjukdomen finns. I
Sverige har nedslaktningsmetoden
(”stamping out”) genomförts
konsekvent med undantag för särskilt
värdefulla besättningar, som
isolerats. Den profylaktiska
behandlingen, hindrandet av smittspridning,
är viktig, även om man ej säkert
känner smittämnets alla
sprid-ningssätt. Serumbehandling och
vaccinering ha försökts med
ganska uppmuntrande resultat.
Sjukdomen faller under epizootilagen
(se d. o.). Dhl.
Mull är en starkt förmultnad,
tämligen kalkmättad och lucker
humusform (se Humus), som är
vanligt förekommande i åkrarnas och
ängarnas matjordslager. Den
finnes även i vissa naturliga
jordmåner (se Jordmån), t. ex.
brunjord, där hela den ytliga, genom
maskarnas verksamhet
mineral-jordsinblandade humusbildningen
kallas mull. — Mullen uppstår ur
andra humusformer, då
bearbetning och någorlunda god
kalktillgång påverka förmultningen, alltså
just under sådana betingelser, som
råda i odlad jord. Matjordarnas
olika humusformer — alltså även
sådan substans, som ännu ej blivit
omvandlad till verklig mull —
sammanfattar man därför med
beteckningen mullsubstans, mullämnen
eller mylla och i stället för
humus-halt säger man ofta mullhalt eller
myllhalt. — Den organiska
substansen har stort värde för jorden,
bl. a. som näringskälla för
bakterier, svampar och andra
mikroorganismer. Ett rikt biologiskt liv i
marken är mycket gynnsamt för
jordens bördighet. Det medför ökad
omsättning av markens
näringsämnen i allmänhet och synes såväl
direkt — genom reduktions- och
oxidationsprocesser — som
indirekt — genom alstring av lösande
och komplexbildande ämnen — för
kulturväxterna kunna öka
till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
