Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mykorrhiza - Myllning - Mynta - Myosin - Myr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1284
Myllning — Myr
på ett tidigt stadium och de
förgrena sig på ett karakteristiskt
sätt, som gör att man ofta
endast med blotta ögat kan skilja
mykorrhizor från vanliga rötter.
Färgen växlar alltefter den i
my-korrhizorna ingående svamparten.
Ektotrof mykorrhiza förekommer
framförallt hos trädartade växter
och är bäst undersökt hos våra
skogsträd. Hos de senare
återfinnas som mykorrhizasvampar
flertalet av de i skogarna vanliga
hattsvamparna, såsom åtskilliga
rörsoppar, riskor, kremlor,
musse-roner, flugsvampar och andra. En
viss svampart kan som
mykorr-hizabildare vara bunden till ett
bestämt trädslag, så lärksoppen till
lärk, smörsoppen till tall,
sträv-soppen till björk, blodriskan till
gran. Oftare kan dock en och
samma svamp bilda mykorrhiza hos
flera träd, exempelvis vanlig
flugsvamp, som uppträder hos såväl
tall som gran och björk. Å andra
sidan kunna flera svamparter
samtidigt bilda mykorrhiza hos ett
och samma träd. — Den endotrofa
mykorrhizan ger sig vanligen icke
tillkänna i rotens yttre.
Svamphy-ferna leva huvudsakligen inuti
cellerna i de yttre delarna av rotens
grundvävnad (parenkym). Hyferna
bilda där slingor och nystan
(ljungväxter och orkidéer) eller
brosklika förgreningar (idegran,
en del gräs och många andra
växter), som småningom upplösas
och ”förtäras”. — En mykorrhiza
torde få betraktas som ett fall av
symbios (se d. o.). Efter allt att
döma tillgodogör sig svampen i
rötterna socker och andra
kolhydrater, vilka där finnas i betydligt
rikligare mängd än i marken
utanför. Den högre växten å sin sida
torde genom att upplösa de i
cellerna inträngande hyferna och på
an
nat sätt på svampens bekostnad
kunna täcka sitt behov av en del
näringsämnen, som i marken
förekomma endast i mindre mängd
eller i svårupptagbar form och som
ur marken lättare upptagas av
svampen än av rötterna.
Mykorr-hizans betydelse för den högre
växten avspeglas för skogsträdens
vidkommande bl. a. i det
förhållandet, att på somliga jordar, där
skog aldrig vuxit och
mykorrhizasvampar saknas, skogsträd
vid inplantering växa dåligt eller
icke alls; efter ympning med
lämpliga svampar blir däremot
trädens tillväxt god. Hos orkidéerna
är under naturliga förhållanden
närvaro av mykorrhizasvampen
nödvändig för att fröna skola
kunna gro. Mykorrhizans betydelse för
svampen är ej alltid lika påtagligt
framträdande, men det är dock
anmärkningsvärt, att skogsträdens
mykorrhizasvampar som regel ej
bilda några fruktkroppar (hattar)
annat än när de växa tillsammans
med respektive träd. D. L.
Myllning, se Sådd.
Mynta, se Kryddväxter.
Myosin, muskelköttets globulin, dvs.
det i saltlösningar lösliga
proteinet i kött. Myosin denatureras,
koagulerar, mycket lätt och ofta
spontant. F.
Myr. Gemensam beteckning för en
serie marktyper, karakteriserade av
sådana vegetationsf ormer
(växtsamhällen), som uppträda på
vat-tendränkta, översilade eller
periodiskt översvämmade lokaler. Myr
är sålunda enligt nuvarande
vetenskapliga språkbruk ett
växtgeogra-fiskt begrepp. Det användes dock i
mindre exakt mening som ett
sammanfattande namn för marker med
ett mer eller mindre (0,2—6,0 å
7,0 m och mer) mäktigt
organo-gent jordlager. Termen användes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
