Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederbörd - Nejlika - Nek - Nekros - Nektar - Nektarväxter - Nemesia - Nemophila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1306
Nejlika — Nemophila
ning. Då nu ny varm luft suges in
efter den uppåtstigande, föres
ständigt ny fuktighet i höjden, och då
temperaturen nått ned under
kon-densationspunkten, bildas moln,
som då stora luftmassor kommit i
rörelse kunna tillväxa till stora
regnmoln. Stora uppåtstigande
luftmassor har man på vindsidan
av höga bergområden
(Skandinaviska fjällkedjan), där
nederbörden följaktligen blir stor, vidare
inom de på våra breddgrader
förekommande vandrande
lågtrycksom-rådena, där luften har en
uppåtstigande rörelse och i åskmoln, som
bildas av hastigt stigande varma
luftmassor. Med hänsyn till den
höjd, på vilken de förekomma,
indelas molnen på följande sätt. 1.
Höga, medelhöjd 9.000 m: Cirrus
(I), fjädermoln. 2. Medelhöga,
medelhöjd 3.000—7.000 m: Alto,
tätare än föregående, skikt- (II),
mandel-böljemoln. 3. Nedre, höjd
under 2.000 m: Cumulus,
stackmoln, Cumulonimbus, åskmoln,
Strato-cumulus (III), utbredda
molnskikt, som bilda tjockt
molntäcke och övergå i Nimbus (IV),
regn- eller snömoln. De med siffror
utmärkta molnslagen uppträda
framför ett annalkande oväder i den
ordning, som siffrorna ange.
Ne-derbördsmängden mätes i mm
vat-tenhöjd, varvid antalet mm svarar
emot djupet av mängden
regnvatten eller smält snö som kan
tänkas täcka en horisontal yta, från
vilken intet kan rinna bort eller
avdunsta. En mm vatten svarar
således emot en nederbörd av 1 liter
pr m2. Den årliga
nederbördsmäng-dens fördelning i vårt land
framgår av kartan på sid. 1305.
Nederbörden är mer än 1.000 mm i
fjällområdet och södra Västergötlands
och västra Smålands högland, där
uppåtstigande västliga
luftströmmar från havet tvingas avge en stor
del av sin fuktighet. På läsidan blir
nederbördsmängden mindre. I
Mälardalen, på Öland, över Vättern
och Vänern samt i kustområdena
falla blott 400—500 mm. — Vissa
trakter av jorden få enorma
neder-bördsmängder, t. ex. Främre
Indien, där över 10 m uppmätts
årligen; i ökentrakter kan årliga
nederbörden däremot sjunka ända
ned till några 10-tal mm.
Nederbörden varierar starkt från år till
år, så hade t. ex. Uppsala 1886 en
nederbörd av 812 mm, 1872 blott
312 mm. M. Sjm.
Nejlika, se Blomsterodling,
Sommarblommor och Perenna
blomsterväxter.
Nek, annat ord för kärve.
Nekros kallas lokalt bortdöende av
cellgrupper i djur- och
växtkroppen. Th. Lfs.
Nektar är den söta vätska, som
avsöndras av många växter i
speciella körtlar (nektarier eller
ho-nungsgömmen), vilka vanligen äro
belägna i blomman. Nektarn
innehåller förutom vatten
huvudsakligen socker. Nektarns mängd och
sockerhalt växlar från växtart till
växtart men är även beroende av
temperatur och luftfuktighet.
Sockret i nektarn utgöres vanligen av
en blandning av rör-, frukt- och
druvsocker, av vilka de två senare
komponenterna regelbundet
förekomma, medan rörsockret stundom
saknas. Nektarn tjänar jämte
pollenet (ståndarmjölet) som
lockmedel för de pollinerande insekterna,
främst bin och humlor. Den av bina
insamlade nektarn omvandlas i
kupan till honung (se d. o.). Sch.
Nektar växter, se Bi växter.
Nemesia, se Blomsterodling,
Sommarblommor.
Nemophila, se Prins Gustafs öga
under Blomsterodling,
Sommarblommor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
