Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Näringsämnenas kretslopp - Näringsämnesförhållande - Näsblödning - Näshåla - Nässeldå - Nässelfjärilar - Nässelsilke - Nässelsnärja - Nässla - Nätmage - Nätvingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1320
Näringsämnesförhållande — Nätvingar
utom en annan del som fasta
eller flytande
utsöndringsproduk-ter (träck, urin). Dessa såväl som
de slutliga resterna av döda växter
och djur återgå till marken, där de
omhändertas av allehanda
markorganismer och nedbrytas till
enklare beståndsdelar -—• kolsyra,
vatten, ammoniak, mineralsalter osv.
— som förr eller senare ånyo
upptagas som växtnäring. Detta är i
stora drag näringsämnenas
kretslopp. På åkrarna avbrytes detta
kretslopp för växternas
vidkommande genom att skördarna
bortföras och stora mängder särskilt
av mineralämnen därigenom
undandragas jorden. Här måste
gödslingen sätta in för att ersätta
jorden de lidna förlusterna. D. L.
Näringsämnesförhållande är en term
som användes i närings- och
utfod-ringsläran och anger förhållandet
mellan i näringen ingående
smält-bart protein och smältbara
kvävefria beståndsdelar. Till de
kvävefria beståndsdelarna räknas här
kvävefria extraktivämnen,
växt-tråd samt fett. Fett har större
energivärde än övriga
beståndsdelar och multipliceras med faktorn
2,25; förhållandet beräknas enligt
följande formel:
(Smältbart fett X2,25) + smältbart
kvävefritt extrakt+smältbar växttråd
Smältbart protein
S. N-t.
Näsblödning förekommer ej ofta hos
djur. Blödning från näsan ses efter
mekaniska skador på
nässlemhinnan, vid svulster och vid nyssjuka
(se d. o.) hos svin. I samband med
akuta infektionssjukdomar, t. ex.
mjältbrand, förekomma ibland
näsblödningar. På hästar, som
ansträngas hårt, t. ex. inom trav- och
galoppsporten, går näsan ibland i
blod. Man har här i vissa fall med
ärftliga anlag att göra. Är
blöd
ningen mycket häftig, kan den
misstänkas komma från
luftsäckarna. Är blodet skummande
ljus-rött och djuret samtidigt hostar,
rör det sig sannolikt om
lungblöd-ning. Vid större blödningar ställes
djuret med högt huvud, tills
veterinär hinner anlända. Dhl.
Näshåla, se Andningsorgan.
Nässeldå, se Då.
Nässelfjärilar, se Dagfjärilar.
Nässelsilke, se Snärja.
Nässelsnärja, se Snärja.
Nässla kallas arterna av släktet
Urtica inom familjen nässelväxter
(Urticaceæ). Allmän över hela
landet i synnerhet i närheten av
bebyggelse är brännässlan (U.
dioi-ca), en flerårig, mörkgrön, ofta
meterhög ört med spetsiga,
hjärtlika, i kanten grovt sågtandade
blad och oansenliga, grågröna —
grågula blommor i axlika
samlingar i bladvecken. Han- och
honblommor sitta på skilda stånd. Hela
växten är översållad med brännhår.
Brännässlan har ett högt
näringsvärde ; den kan, hackad och blandad
med annat foder med fördel ges åt
svin och höns. De unga skotten äro
en uppskattad grönsak
(”nässelkål”). I synnerhet förr användes
stjälkens fina bastfibrer som
spå-nadsmaterial (”nättelduk”). De
greniga jordstammarna kunna
nyttjas vid gulfärgning och f. ö. har
växten även haft medicinsk
användning (mot reumatism).
Etternässlan (U. urens), erinrar om
föregående men är ettårig, mera
låg-vuxen, ljusare grön, har ovala blad
och han- och honblommor på
samma stånd. Den är allmän som ogräs
på odlad mark, kan som
brännässlan användas till nässelkål och har
även brukats i husmedicinen. D. L.
Nätmage, se Mage och Tarmkanalen.
Nätvingar, små eller medelstora
insekter med bitande mundelar. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
