Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nötkreaturens exteriör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1324
Nötkreaturens exteriör
Gödtypen (t. v.) och mjölktypen av nötkreatur.
svaghet. På äldre kor dömes en
något sänkt rygg ej så hårt.
Karp-rygg (se d. o.) är ej heller
önskvärd. Taggutskottet på sista
ryggkotan skjuter ibland upp och
benämnes då ”mjölkbenet”. ”Övre
mjölkgropen” är en sänkning
mellan sista rygg- och första
ländko-tan. Är länden sänkt, talas om
insjunken länd eller ”svagt
njurpar-ti”. — Bröstet bedömes med
avseende på längd, bredd och djup.
Mjölktypen har längre bröstkorg
än gödtypen. Gödraserna ha alltid
bredare bröst än mjölkraserna.
Övergången mellan bog och
bröstkorg bör vara jämn. Finns en
in-knipning på övergången mellan
bog och bröst säges djuret ha
”snörliv”, och detta bedömes
strängt. En insnörning på bröstet
strax bakom bogarna ses ej så
sällan på djur, som haft en svag
uppfödning. Bröstets djup bör vara
minst halva mankhöjden.
övergången mellan bröst och buk bör
vara jämn. — Buken. Man
eftersträvar fyllda bukväggar och
hungergrop. Med hungergrop avser
man det trekantiga parti i vänster
sida, som ligger mellan sista
revbenet, ländkotornas tvärutskott och
höftbensknölen. Äldre djur få lätt
”hängbuk” och djupa
hungergropar. ”Höbuk” är en volymökning åt
sidorna och ses efter utfodring
med skrymmande foder. Hos tjurar
söker man förhindra hängbuk,
vilken kan försvåra
betäckningsak-ten. Man ger därför tjuren mera
koncentrerat foder och kontrollerar
vattengivan. ”Mjölkpåsen” kallar
man det hudveck, som ibland finns
på mjölkkor mellan naveln och
juvret. — Korset är ett parti, som
vid exteriörbedömningen av
nötkreatur har mycket stor betydelse.
Fostervägarnas rymlighet bli i stor
utsträckning beroende av korsets
byggnad. Benställning och rörelser
influeras även av korsets utseende.
Man brukar ta hänsyn till korsets
längd, bredd och lutning. Korsets
längd önskas stor, då låret blir
brett. När det gäller korsbredden,
skiljer man på främre korsbredden
= mellan höftknölarna,
mellanbred-den = mellan lårlederna och bakre
bredden = mellan sittbensknölarna.
Kor ha i allmänhet större
höftbredd än tjurar. En liten höftbredd
med utstående höftknölar kallas
”pinnhöft”. En liten mellanbredd
tyder på trång bäckeningång. Hos
unga djur är i allmänhet
mellan-bredden större än höftbredden.
Hos utvuxna djur är det tvärtom.
Liten sittbensbredd ger spetsigt
kors och kohasig benställning.
Beträffande lutningen talas om
rakt, sluttande, stupande och
överbyggt kors. Vid rakt kors, som är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
