Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nötkreaturens utfodring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1332
Nötkreaturens utfodring
tikeln Lass. Även för hö och halm
kan dock mängden med god
säkerhet bestämmas genom att man
efter mätning fastställer hur många
kubikmeter, som förråden omfatta,
samt multiplicerar med vikten per
kubikmeter. I regel måste man för
fodret räkna med vissa
lagrings-förluster. Läs härom i artikeln
Lagring. Har man nu bestämt
hur mycket foder, som finnes
tillgängligt, och vet hur lång tid
djuren årligen bruka stå på stall är
det lätt att få fram hur mycket av
fodret som kan få förbrukas per
dag. Om man kört in 40 lass hö,
som väger 700 kg vardera,
omfattar skörden tydligen 40X700 =
28.000 kg. Räknar man sedan med
en lagringsförlust på ungefär 7
proc, eller omkring 2.000 kg
återstår 26.000 kg. Vid 240 dagars
stallfodertid skulle 26 000 : 240 -=
108 kg kunna förbrukas per dag.
Då det är klokast att ha en viss
reserv, bör nog i det tänkta exemplet
den dagliga förbrukningen
inskränkas till 100 kg. Hur mycket sedan
varje djur skall få beror på
besättningens storlek och
sammansättning. Sedan man fått ett grepp om
det tillgängliga fodrets mängd är
det vid planeringen av
vinterutfodringen tid att börja beräkna
djurens näringsbehov. Mjölkkornas
behov av foder består av två
huvuddelar, underhållsfoder och
pro-duktionsfoder. Härförutom kan för
en del djur behöva räknas med ett
tillägg för fosterbildning och
förbättring av hullet.
Behovet av underhållsfoder
beräknas med ledning av djurens
kroppsvikt.
Det har visat sig att små djur
behöva förhållandevis mera
underhållsfoder än stora. Den levande
vikten beräknas genom vägning
eller mätning. Läs artikeln
Vägning! I denna finnes också
handledning i hur vikten bestämmes
genom mätning. — Tabell 1 anger
behovet av underhållsfoder uttryckt i
foderenheter och gram smältbar
äggvita. Djurens behov av
underhållsfoder står i förhållande till
kroppsytans storlek. Det är ju från
kroppens yta som värmeförlusterna
främst ske. Ju större kroppsytan är
desto större blir sålunda både
utstrålningen av kroppsvärme och
behovet av ”bränsle” i kroppen. Då
nu kroppsytan per 100 kg levande
vikt är större för små djur än för
stora djur förstår man att
behovet av underhållsfoder per 100 kg
kroppsvikt skall minskas vid
stegrad kroppsstorlek. Detta framgår
ju också av tabell I. Teckningen
härinvid, fig. 2, visar schematiskt
hur det hänger ihop med att
kroppsytan blir förhållandevis
större hos små kroppar än hos stora.
Tänker man sig t. ex. som i a en
vattenfylld kub-formad låda med 1
meters sida kommer innehållet att
a b c
Fig. 2. Förhållandet mellan rymd och yta hos en kropp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
