Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nötkreatursraser - Nötkreatursskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N ötkreatursskötsel
1343
der. Framför allt kräva de goda
beten och god tillgång på
saftfoder under vintern. Rasen hör hos
oss främst hemma i Skåne och
Halland men återfinnes i ganska
stor utsträckning även i Öster- och
Västergötlands slättbygder. —
Svensk röd och vit boskap (S. R. B.)
är den viktigaste rasen i vårt land.
Den är förhärskande i södra
Norrland samt i Svealand och Götaland
utom Skåne, Blekinge och Halland.
Rasen uppkom 1928 genom
sammanslagning av Svensk
Ayrshire-ras och Rödbrokig svensk boskap
(R. S. B.). Ayrshire-djur infördes
från Skottland redan på 1840-talet
men i all synnerhet på 80- och
90-talen. R. S. B-rasen uppkom genom
avelsarbete på grundval av
gammal svensk herrgårdsras som
korsades med både Ayrshire och
Korthorn. Den lilla skillnad som före
sammanslagningen fanns mellan
Svensk Ayrshire och R. S. B. har
senare nästan fullständigt
utplånats. Önskemål vid S. R. B.-aveln
är en typ med klart röd och vit
färg, varav det vita helst skall
utgöra skarpt avgränsade fläckar
eller fält. Djuren äro av
övervägande mjölktyp Medelvikten för ko är
500—550 kg. Avkastningen i bättre
besättningar är 3.600—4.000 kg
mjölk med 3,8—4,0 % fett. — Den
ras som nu kallas Svensk kullig
boskap (S. K. B.) bildades år 1938
genom sammanslagning av de
raser som förut kallats Svensk
fjäll-boskap och Röd kullig svensk
lant-ras. Inom rasen finnas dock de två
ursprungliga typerna kvar.
Korsning dem emellan möter inget
hinder med avseende på
stamboksfö-ringen. I stamboken för rasen
finnes en avdelning för den vita och
svarta fjällrastypen och en för
röd-kulletypen. Vid stamboksföring
införes djuret i den avdelning där det
med hänsyn till färgen närmast hör
hemma. I den typbeskrivning som
uppställts av Avelsföreningen för
S. K. B. säges bl. a. att huvudet
skall vara hornlöst,
kroppsformerna markerade, benbyggnaden
smäcker och kroppsdjupet stort i
förhållande till benhöjden. Färgen kan
vara vit, röd, svart eller brokig.
Djuren äro av utpräglad mjölktyp,
härdiga och förnöjsamma.
Avkastningen kommer i bättre
besättningar upp till 2.700 å 3.000 kg. mjölk
med omkring 4 % fett. Medelvikten
för fjällkorna ligger vid 375—400
kg. För rödkullorna är den något
högre. Fjällboskapen hör hemma i
Norrland men också i Dalarna.
Rödkullor finnas framför allt i
Dalarna. De kulliga djuren äro
anspråkslösa och härdiga samt
förträffliga betesdjur. Rbg.
Nötkreatursskötsel
Inom vårt lands husdjursskötsel intaga nötkreaturen den utan jämförelse
viktigaste platsen. År 1946 funnos i Sverige ungefär 2,9 millioner nötkreatur.
Därav voro över 1,8 millioner kor. Värdet av nötkreatursskötselns produkter
uppskattades året 1947/1948 till omkring 1.275 millioner kronor eller 59 %
av jordbrukets hela produktionsvärde. Nötkreatursskötseln i Sverige är med
få undantag inriktad på mjölkproduktion. De betydande mängder kött och
hudar, som också härstamma från nötkreaturen, äro att betrakta som
biprodukter. Av nötkreatursskötselns avkastning beräknades ungefär 1.044
millioner kronor komma av mjölk och mejeriprodukter och 231 millioner kronor av
slaktdjur. Särskilt är det mindre jordbruket inriktat på nötkreatursskötseln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
